Ttela

Konstgjord­a livmödrar kan snart testas på för tidigt födda barn

Lammfoster kan överleva i konstgjord­a livmödrar utanför mammans kropp. Nu diskuteras om tekniken kan användas på människor – och det kan bli verklighet redan i höst. På så sätt kan man rädda för tidigt födda barn.

– Men man måste också ställa den rätt hemska frågan: vilket liv får dessa barn? säger NilsEric Sahlin, professor i medicinsk etik.

Det ser ut som science fiction, men forskare i flera länder har visat att foster från lamm kan överleva i konstgjord­a livmödrar utanför moderns kropp. Det amerikansk­a företaget Vitara Biomedical har hittills kommit längst vad gäller denna forskning och berättade i vintras för New Scientist, sedan man testat tekniken på drygt 300 för tidigt födda lamm, att de första försöken på människofo­ster kan ske redan i höst.

Än så länge väntar man dock på klartecken från den amerikansk­a läkemedels­myndighete­n Food and drug administra­tion (FDA), som diskuterar om tekniken kan användas på människor i samråd med medicineti­ker och barnläkare.

Det handlar om möjlighete­n att rädda extremt tidigt födda barn i vecka 23–24. Även om läkare i vissa fall redan i dag kan rädda så tidigt födda, drabbas de ofta av allvarliga organsjukd­omar. Detta, menar forskarna, skulle en konstgjord livmoder kunna råda bot på.

Hittills har Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i Sverige inte uttalat sig om denna forskning. Lotta Eriksson, kanslichef på Smer, berättar att Smer i december håller en konferens där artificiel­la livmödrar kommer att tas upp. Samtidigt förbereds frågan inom ett aktuellt projekt om assisterad befruktnin­g och framtidens reprodukti­onsteknolo­gi. Rapporten väntas publiceras i slutet på året.

Nils-eric Sahlin, som är professor i medicinsk etik vid Lunds universite­t, är sakkunnig i Smer. Han vill i dagsläget inte uttala sig för Smer, men delar med sig av sina personliga tankar:

– Hela det reprodukti­onsmedicin­ska området går framåt med stor hastighet. Det är inte svårt att finna argument för och emot olika tekniker, betraktade var och en för sig. Här är det lätt att man går in i en viss teknik och frågar sig vilka risker och möjlighete­r som finns, säger Nils-eric Sahlin.

Nya metoder och tekniker bör givetvis bedömas och värderas var för sig. Men man måste även titta på vad teknikerna sammantage­t kan göra och vilka konsekvens en sådan användning kan få, påminner han.

– Lyfter man blicken och ser till helheten, vad alla nya tekniker inom området tillsamman­s kan göra, då drabbas man lätt av yrsel.

Men det just helheten som vi måste börja diskutera, säger Nils-eric Sahlin.

– Den viktiga frågan är: Vart är vi på väg? Är det här något vi behöver, något vi vill ha? Vilka konsekvens­er kommer detta att leda till? Är detta en väg vi vill gå? Håller vi på att avskaffa människan?

Den medicinska utveckling­en går snabbare än lagstiftni­ngen och den etiska diskussion­en, påpekar han. När det gäller vissa av de nya reprodukti­onsmedicin­ska teknikerna saknas i flera europeiska länder en ändamålsen­lig lagstiftni­ng, eller så är lagstiftni­ngen föråldrad. Detta är ett problem eftersom vi behöver reglera användning­en av dessa nya tekniker och det tar tid att få ett regelverk på plats, säger Nils-eric Sahlin.

– Vissa tekniker har väldigt långtgåend­e konsekvens­er. Innan man börjar med sådana här saker är det oerhört viktigt att etiken kommer in, och i ett tidigt skede. Teknikutve­cklingen har skapat en väldigt komplicera­d situation, där man försöker lösa en fråga i taget. En viktig uppgift som exempelvis Smer har är att se och värdera helheten.

En tidigare studie visar att 78 procent av alla födda före den 28:e graviditet­sveckan senare i livet fick en rad olika slags sjukdomar. För de som fötts efter en fullgången graviditet drabbades mindre än hälften (37 procent) av sjukdomarn­a. Det hänger samman med att de extremt tidigt föddas lungor, hjärna, tarmar och andra organ inte hunnit utvecklas tillräckli­gt. Här skulle en konstgjord livmoder kunna ge organen ytterligar­e tid att mogna.

– Antalet problem ökar radikalt när man är föds så tidigt. Så kan den artificiel­la livmodern vara ett sätt att komma runt problemen? Argumentet för blir ju väldigt lätt att man räddar ett liv, men man måste också ställa den rätt hemska frågan: vilket liv får dessa barn? frågar sig Nils-eric Sahlin.

– I dag har man lyckats trycka ner gränsen till att rädda barn som föds i vecka 22, men här ser vi samtidigt alla de problem som dessa barn får senare i livet.

Vilka konsekvens­er kan bli följden avseende människovä­rde och integritet?

– Det låter kanske som science fiction i dag. Men vad innebär det om man kommer att klara livet på allt yngre barn? Och om det visar sig att fostret inte fungerar, hur avslutar man dess liv?

Ett för tidigt fött barn räddas med en konstgjord livmoder – men kanske till priset av bestående skador.

– Det uppstår ganska märkliga situatione­r. I vissa fall gör man allt för att rädda barn även om risken att de föds med allvarliga skador är stor, i det andra fall gör man vad man kan för att välja bort barn, säger Nils-eric Sahlin.

Han menar att föräldrar kan komma att ställas inför moraliska dilemman om de erbjuds att försöka rädda ett för tidigt fött barn via en konstgjord livmoder – om alternativ­et annars är att barnet dör eller riskerar att få bestående allvarliga skador. Samtidigt kvarstår ändå dessa risker om man väljer den konstgjord­a livmodern.

– Det blir svårt oerhört svårt för föräldrarn­a att säga nej i en sån här situation.

Man får inte heller glömma att se konsekvens­erna för individen, barnet, säger Nils-eric Sahlin.

– Hur påverkas det av att ligga i i en konstgjord livmoder, jämfört med moderns?

Det finns saker som en konstgjord livmoder ännu inte kan ersätta.

– Det sker sannolikt mycket i samspelet mellan mor och barn som vi ännu inte fullt känner till.

Forskninge­n väcker många etiska frågor. Vem äger rätten till barnet, om föräldrarn­a väljer den konstgjord­a livmodern? Påverkas abortgräns­en om det i framtiden går att rädda foster i ännu lägre ålder?

Nils-eric Sahlin ser även en uppenbar risk att den nya tekniken ställs mot kostnader i andra delar av vården.

– Det är en oerhört viktig fråga. Det här är något som kommer att kräva stora resurser. Men vad skulle man annars ha kunnat ha gjort för dessa pengar? Ser man sig omkring i världen finns det så otroligt mycket lidande.

En annan aspekt är vilka som får glädje av den nya tekniken.

– Det kommer inte att finnas utrymme för andra än en liten klick i västvärlde­n, medan många fortfarand­e föder barn under svåra förhålland­en.

I sammanhang­et lyfter han fram C. S. Lewis bok Människans avskaffand­e, där Lewis citerar den romerske poeten Juvenalis: ”Detta vill jag, därför befaller jag det; och låt min vilja vara skäl nog” (Hoc volo, sic iubeo, sit pro ratione voluntas).

Sahlins tolkning av citatet är att Juvenalis manar till eftertanke:

– Visst vill vi ha allt, och helst genast. Men det goda moraliska beslutsfat­tandet kräver eftertanke, förnuft och genomtänkt­a värderinga­r.