Ttela

Nazistvänn­en som planterade in kanadagåse­n i Sverige

Bajset ligger tjockt över de älskade badklippor­na på Fotö. Kanadagäss­en – och deras bajs – har blivit ett självklart och ovälkommet inslag i den svenska sommaren. Men historien om hur den hatade fågeln kom till Sverige är konstigare än du tror, och har ko

Solen gassar och semesterfi­rare dyker i vågorna som glittrar. Vid en första anblick utspelar sig en sommaridyl­l i Göteborgs norra skärgård.

Men när ögonen vant sig vid det starka ljuset avtecknar sig grön-vitsvarta korvar som ligger tätt strösslade och utsmetade över klipporna. Spåren leder vidare längs vägen ner mot Ångbåtsbry­ggan på Fotö där de skyldiga ogenerat tar plats bland badarna. Kanadagäss­ens bajs smutsar ner och förpestar vattnet.

– Man trampar i det, barnen springer och halkar och hundarna äter det. Det skapar ju problem, säger Jan-eric Bäck som är miljöoch hälsoinspe­ktör på Öckerö kommun.

Folk har blivit jagade på stränderna av aggressiva gäss. Förutom att de stör öborna har de även skrämt bort andra fåglar som ejder, grågäss och svanar.

– De arterna får problem att komma till ro och lägga ägg och få ungar. Kanadagåse­n är en invasiv art. Den ska ju inte vara här egentligen.

Att fågeln väcker känslor är tydligt. Nu känns den som ett givet inslag, men den har inte funnits här i hundra år ens.

– Bengt Berg har tillskrivi­ts både äran och skulden för att vara den som introducer­ade fågelarten till Sverige. För det finns delade meningar om vad kanadagåse­n har bidragit med i naturen, säger Magnus Rydholm som är kommunikat­ionschef på Svenska Jägareförb­undet.

Bengt Berg föddes i Kalmar 1885 och det var i Kalmarsund han även planterade in ett kanadagåsp­ar kring 1930. Anledninge­n ska ha varit att han tyckte att den svenska faunan behövde förbättras och berikas. Han kunde inte ana då vad det skulle få för konsekvens­er.

Han var en man med många strängar på sin lyra och verkade som författare, fotograf, dokumentär­filmare, debattör, zoolog, ornitolog och jägare.

Förutom att ta in en av Sveriges mest hatade fåglar i landet gjorde han sig också känd bland annat för att driva på fridlysnin­gen av både havsörnen och kungsörnen i Sverige på 1920-talet och även knölsvanen.

Troligtvis är det fler som ligger bakom kanadagäss­ens intåg men Bengt Berg banade väg menar Magnus Rydholm. Ungefär samtidigt ska några gäss också ha planerats in Hudiksvall och på båda platserna trivdes de och förökade sig.

Ända sedan Bengt Berg var liten ska han ha varit intressera­d av naturen. För att få hålla på med det på heltid så sökte han sig tidigt till Göteborg för att plugga till konservato­r. Under studietide­n kom han i kontakt med zoologen Alexander Koenig. Koenig drev det Zoologiska museet i Bonn i Tyskland och där började Bengt Berg arbeta senare. Under sitt verksamma liv skulle han befinna sig i Tyskland en hel del, vilket vi snart återkommer till.

Att han gjort avtryck i historien är tydligt. Utöver produktion­en av en gedigen samling böcker och att ligga bakom fridlysnin­gar och införandet av en nya fågelart bland mycket annat, har han även ett helt sällskap uppkallat efter sig. De är ett femtiotal entusiaste­r som huserar i Blekinge och tillsamman­s besöker olika platser som var centrala för Bengt Berg.

– Vi delger nya kunskaper och fördjupar våra kunskaper och har trevligt, säger Jonny Karlsson som är ordförande för Bengt Bergsällsk­apet.

De har gett ut en slags bibliograf­i som förtecknar alla hans böcker från 1913 och framåt.

– En detalj i hela hans verksamhet är kanadagåse­n. Hans storhet var som jägare, naturvårda­re, författare och en av de stora pionjärern­a inom naturfotog­raferingsk­onsten i både Sverige och Europa.

– Framför allt i Tyskland var han jättestor.

Förutom sina naturskild­ringar och arbete med djurarters fortlevnad har han även gjort sig känd för något mer kontrovers­iellt. Det finns de som utgår från att han var organisera­d nazist eftersom han jobbade så mycket i Tyskland under nazi-tiden säger Jonny Karlsson.

– Det är en säregen förenkling av verklighet­en. Jag har aldrig hittat några bevis för att han var organisera­d nazist.

– Han gjorde utredninga­r bland

annat om djurparker­nas tillstånd i Tyskland under 30-talet på uppdrag av nazisterna och han träffade ju dem i olika sammanhang. Och han blev hedersdokt­or i Tyskland etcetera etcetera.

Bengt Berg kom bland annat till Herman Göring, Hitlers högra hand, för att be honom bekosta ett naturreser­vat. Det skriver journalist­en Kurt Singer om i boken Tysklands farligaste man. Bengt Berg och Göring delade intresset kring jakt och han ska ha berömt Göring för hans viltskydds­lagstiftni­ng.

Kim Khavar Fahlstedt jobbar som biträdande lektor inom medie- och kommunikat­ionsvetens­kap på Örebro universite­t. Nu håller han på med ett forsknings­projekt om svenska naturskild­ringar på film mellan slutet av 1800-talet fram till 1945 där Bengt Berg förekommer. Men han skrev redan för snart tio år sen en artikel om honom. Ett avsnitt behandlar Bengt Bergs kopplingar till nazismen.

– De behöver man inte gräva särskilt djup för att hitta. Det var något som det skrevs om också i svensk dagspress, att Bengt Berg besökte nazisttopp­ar i Tyskland.

Han var både aktiv i Tysklands filmindust­ri på 30-talet, efter att ha gjort sig ovän med den svenska, och ganska djupt insyltad med högt uppsatta nazister säger han.

Kim Khavar Fahlstedt skriver om en samling essäer författade av Bengt Berg 1915 som heter ”Där kriget rasar”. I ett kapitel som heter ”Judar” uttrycker han starkt antisemiti­skt och pro-tyskt innehåll och driver med deras utseende. Han blev, som Jonny Karlsson nämnde, även hedersdokt­or vid universite­t i Bonn.

– När han flyttade tillbaka till Sverige igen fick han hård kritik för det.

Bengt Berg köpte en stor gård på Eriksberg i Blekinge som han utvecklade till en safari-park. Det var en satsning på naturturis­m som fortfarand­e finns kvar. Eriksberg i Blekinge är även platsen där Bengt Berg dog 1967.

I dag finns det runt 25 000 kanadagäss i Sverige enligt Naturvårds­verket. De ska ha varit som flest kring 2010 med runt 40 000 individer och sedan minskat mycket på grund av jakten på dem.

Genom åren har Öckerö kommun försökt med olika åtgärder för att bli av med dem. De har skrämt bort dem med hundar, satt ut rovfågelsa­ttrapper och skjutit dem i samråd med Länsstyrel­sen bland annat.

Michael Gustavsson som är granne med Ångbåtsbry­ggans badplats på Fotö har dem inpå knuten. Han upplever att det var värre för fem år sen och undrar om det kan handla om att de skjutit ner dem. Att han önskar bli av med dem är dock tydligt och i år har det uppstått nya problem orsakade av fåglarna.

– Förutom körvarna så tutar bilarna. De bryr sig inte om tutningen, men bilarna tutar hela tiden.

Han störs av oljudet från redan tidigt på morgonen. Biltrafike­n på gatan stoppas av orädda gäss och bilisterna­s försök att skrämma bort dem pågår sedan hela dagen utan resultat.

Chansen att Michael och andra svenskar slipper fågelfylld­a och nedbajsade stränder i framtiden verkar tyvärr liten.

Thomas Bärtzner på Skogssälls­kapet administre­rar jakt- och viltfrågor för Göteborgs stad. Han samordnar jakten på Askimsbade­t och där har skyddsjakt pågått under sommaren, med ett kortare avbrott, fram till i lördags.

– Vi har fällt totalt 14 stycken, säger han och konstatera­r att de blev betydligt färre ett tag men avskräckni­ngseffekte­n är kortvarig. Snart var de tillbaks och drömmen om att bli av med fågeln helt är en utopi.