Ttela

Metare drabbade samman i avslappnad fisketävli­ng

Vänersborg: I lördags samlades ett femtiotal fiskeintre­sserade för att göra upp i ett tolv timmar långt maratonmet­e i Karls grav i Vänersborg. Målet var förstås att få så mycket fisk som möjligt, men stämningen var ganska avslappnad.

Abramis bjoerkna, alburnus alburnus, abramis brama och perca fluviatili­s var några av de fiskarter som de tävlande i helgens tävling i Karls grav drog upp. Fångsten är kanske inte riktigt så exotisk som det låter, på svenska heter fiskarna björkna, löja, braxen och abborre. Och det är sorter man kan förvänta sig att få på kroken i just det här tävlingsva­ttnet.

Lotta Utter är med i ett lag bestående av fyra personer. Början av tävlingen var lite trög för henne, efter någon timme har det bara blivit några mörtar (rutilus rutilus).

– Tur att det är mycket tid kvar, säger hon.

Lördagens tävling är inte den första för Lotta.

– Jag har varit med förut, men det är länge sedan. Jag fiskar inte så mycket, men det händer ibland, säger hon.

Maratonmet­et anordnas av Sportfiska­rna Trollhätta­n/vänersborg (STV). Tävlingen varar i tolv timmar.

Max fyra personer får vara med i varje lag, men bara två får fiska åt gången. Övriga kan alltså samla krafter och ta över när de andra lagmedlemm­arna behöver vila och äta.

16 lag hade anmält sig till tävlingen.

– Det här är lite av en folkfest, säger Per Abrahamsso­n, tävlingsle­dare från STV.

Fångsten läggs i så kallade keepnet, alltså nätkassar nedsänkta i vattnet, och släpps sedan ut.

– Vi bevarar fisken levande. När tävlingen är slut väger vi fisken. Den som har fått mest vinner, säger Per Abrahamsso­n.

Anders Persson och Einar är ett lag. Einar drar den ena löja efter den andra. Och plötsligt nappar det på Anders krok och han får upp en björkna.

– Det är nog den vanligaste fisken här, det och mört. Men man hoppas på att få en brax, de är större.

Anders, och alla andra i tävlingen, agnar med maggot och vanlig mask. Det är det enda tillåtna betet den här dagen.

Ryktena om vilka fantastisk­a fångster de andra lagen har lyckats ro hem går längs kanalen. En viss stress uppstår bland några av deltagarna, men de flesta tar det hela med ett värdigt lugn. Dels är dagen ung, dels verkar vem som vinner inte vara så viktigt.

Dennis Johansson och Mattias Buhr är bekvämt tillbakalu­tade i sina stolar, skyddade från eventuell väta under sitt regnskydd. De har bunkrat upp med ett ordentligt matförråd.

– Det är många timmar kvar, allt kan hända, säger Mattias.