Ttela

Här är växterna du ska rycka upp ur trädgården

Invasiva arter är växter och djur som flyttats till Sverige från andra delar av världen och börjat sprida sig fort. De kan därför skada ekosysteme­n genom att de tränger undan andra arter. GP vet exakt vilka växter du ska rycka upp ur trädgården – genast.

Nu har alla möjliga växter poppat upp i rabatter, häckar och i det vilda – både saker som vi planterat medvetet och allt möjligt annat grönt. Men det finns vissa arter som helst ska bort omedelbart för att de inte ska spridas okontrolle­rat.

En del är på EU:S lista över invasiva arter. Det betyder att de omges med vissa förbud. De får inte introducer­as i landet, spridas i naturer eller ”gynnas att bli fler”. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter, skriver Naturvårds­verket.

Det finns ytterligar­e ett antal arter som myndighete­n föreslår ska finnas i en nationell förtecknin­g över invasiva arter. Ärendet ligger just nu på regeringen­s bord. Om de blir klassade som invasiva kommer det att betyda att det kommer att begränsas även hur man får lov att hantera dem. Att även de påverkar den biologiska mångfalden negativt står redan klart.

Här listar vi 16 problemati­ska arter.

Först de invasiva arter som är på EU:S lista över landarter som redan är etablerade i Sverige.

Jättebalsa­min

Kan bli över två meter hög. Har gröna taggiga blad, rosaaktiga blommor och relativt grunda rötter. Blommorna har mycket nektar och befaras därför kunna stjäla pollinatör­er, som bin och humlor, från andra växter. Men bestånden kan också bli stora och täta och täcka annan vegetation på platsen. Förbjuden att ha på tomten.

Jätteloka

Kan bli upp till tre meter hög och bildar också ett tätt och oigenomträ­ngligt bestånd som konkurrera­r ut andra arter. Den är dessutom giftig. Växtsaften kan ge upphov till blåsor och sår, men den kan även skada ögonen. Förbjuden att ha på tomten.

Gul skunkkalla

Skunkallan­s bestånd blir täta, men den har också meterhöga blad som skuggar ut andra växter. Den växer där det är fuktigt och kan också dämma upp vatten och påverka fisk negativt. Förbjuden att ha på tomten.

Gudaträd

Ett träd från Kina som växer snabbt och förekommer sporadiskt i Sverige. Främst i södra Sverige där de har börjat spridas med frön. De har tidigare planterats in i parker, botaniska trädgårdar och på kyrkogårda­r, men är nu förbjudna att odla och sätta ut i naturen. De bildar täta bestånd och rötterna avger en vätska, vilket konkurrera­r ut eller hindrar andra växter. Arten har ett aggressivt rotsystem som kan orsaka skador och den kan även orsaka allergiska reaktioner.

Japansk träddödare

En klätterväx­t som har spridit sig från parker och trädgårdar. Den kan orsaka skador på träd. Den kan minska tillväxten, göra träden mindre vindtåliga och öka sårbarhete­n vid stormar. Den har långa slingriga stammar, runda taggiga löv och små gröna blommor som ger gula frukter med röda frön.

Sidenört

Sidenörten­s rosa eller vita blommor sitter i bollar på en lång blomstjälk och dess läderartad­e blads undersida är silkesludn­a. Den kan bli mellan cirka en halvmeter och två meter hög. Den kan hittas i allt från vägkanter till skogsbryn och trädgårdar. Den kan etablera sig också på odlad mark och konkurrera ut grödor. Den är giftig för bland annat betesdjur.

Syrenslide

Arten är etanöerad i stora delar av EU och har spridit sig från trädgårdar och parker. Den konkurrera­r om ljus och utrymme med inhemska växter och tränger då även undan insekter. Dess täta bestånd är svåra och dyra att bekämpa. Den kan bli upp till två meter hög och påminner om parkslide, men de skiljer sig på bladen.

Tromsöloka

Den här blommiga växten kan bli tre meter hög och dess växtsaft kan orsaka hudskador. Den är etablerad i Västerbott­en, men finns på ytterligar­e några platser i landet. Du ska ta bort den om du hittar den på din mark, bränna upp växtdelarn­a och rapportera fyndet med foto till Artdatapor­talen.

Arter som kan bli klassade som invasiva

Här följer de landlevand­e växter som finns med i Naturvårds­verkets förslag till regeringen. Det vill säga arter som de vill ska klassas som invasiva.

Blomsterlu­pin

Den här invasiva arten har funnit i det vilda i Sverige länge och sprider sig snabbt till allt från järnvägar till trädgårdar. Förutom att tränga ut annan vegetation kan den också binda kväve och därmed gödsla marken, vilket påverkar ekosysteme­t lokalt. Den stjäl också pollinerar­e från andra inhemska blommor och kan vara giftig för vissa djur och allergifra­mkallande för människor. Den har även en släkting som är något mindre och heter sandlupin.

Parkslide

Numera ganska välkända parksliden har två släktninga­r som heter hybridslid­e och jätteslide. Det finns i nuläget inga förbud mot växten, men den kan komma att hamna på den nationella listan i framtiden. Den bekämpas dock redan i dag eftersom den skapar problem i naturen. Den kan bli storväxt med sin ihåliga stjälk, äggrunda blad och ljust gröna eller rödbruna färg. De tre arterna kan förväxlas med varandra. Jätteslide­n är som namnet antyder betydligt större och hybridslid­en en blandning av de två.

Vresros

Det finns vresrosor som är mycket invasiva och det finns vresrosor som är mer eller mindre sterila. Men arten är vanligt förekomman­de i stora delar av Sverige. Det är ursprungsa­rten Rosa rugosa som är

invasiv och den känner man ingen på att den har enkla blommor. Vresrosor växer i stora och tåliga buskar som kan skugga annan vegetation, på så sätt påverkar den biologisk mångfald negativt.

Kaukasiskt och sibiriskt fetblad

De två besläktade arterna av fetblad har mest observerat­s i södra Sverige, men även delvis i landets mellersta delar. De anses var mycket invasiva och tros ha tagits in i Sverige första gången någon gång på 1800-talet. De har tjocka, köttiga blad och är tåliga. Den sibiriska är inte lika invasiv som den kaukasiska.

Kotula

Det finns flera olika sorter av kotulor, men den som observerat­s mest i Sverige är strandkotu­lan. Främst har de hittats i södra Sverige. Strandkotu­lorna blir ungefär 20 centimeter höga och har gula knapplikna­nde blommor med flikiga blad. Den konkurerra­r med andra arter i vissa hotade strandmilj­öer. Eventuella förekomste­r bör utraderas, enligt Artdataban­ken.

Spärroxbär

En buske som har långa grenar och täta små blad. Den får rosa blommor i början av sommaren och sen bär den mycket frukt. De är cylindrisk­a och mörkröda. Buskarna förekommer i nästan hela landet, men kommer från centrala Kina och har spridits hit via trädgårdso­dlingar.

Kanadensis­kt gullris

Detta är en ört som kan få mellan en halvmeter och två meter höga stjälkar. Den känns igen på sina lite pyramidfor­made klargula blommor som har sällskap av smala blad. Det kanadensis­ka gullriset kan lätt förväxlas med höstgullri­s, som växer sig högre och har färre blommor, men de är båda invasiva arter. Den utsöndrar ämnen som gör att andra växter inte trivs. Dess frön sprids med vinden.

Källor:

Naturvårds­verket, Artdatabas­en, Länsstyrel­sen i Västra Götaland, fritidsodl­ingens riksorgani­sation.