Procurator, kansler eller kanslipresident?
Sveriges regering har genom historien kallats för kungens råd, rikets råd, rådskammaren, riksrådet, regementsrådet, konseljen, rikets allmänna ärendens beredning, Kunglig Majestäts kansli och statsrådet.
Regeringskansliets makt och sammansättning har skiftat kraftigt. Därför är det vanskligt att tala om regelrätta regeringschefer, men här är några titlar som har använts i detta sammanhang:
Cancellarius regis. Latin för kunglig kansler. Omtalas i Sverige från början av 1200-talet, men bör ha funnits tidigare än så. Innebar mest administrativt arbete.
Drots. Avsåg under medeltiden den högste ämbetsmannen, näst kungen. År 1318 valdes Mats Kettilmundsson »till drots och ledare« för rådet. Tre år senare avgick han varpå titeln kansler återkom. Ärkekansler. Gustav Vasas kansler Conrad von Pyhy är den ende som har använt denna titel, ett övermod som kostade honom jobbet år 1543.
Ständig sekreterare. Skulle enligt Erik XIV:S plan leda ett fast sekretariat på tolv personer. Detta blev dock aldrig av.
Procurator et negotiorum secretarius. En titel tillskriven Göran Persson, som ledde ett informellt sekreterarvälde under Erik XIV.
Vicekansler. En roll som Johan III införde och gav Erik Sparre 1577, eftersom kanslern Nils Gyllenstierna var bortrest mest hela tiden.
Riksens överste secretarius. Titel som hertig Karl (IX) år 1599 förlänade Johan Jöransson Rosenhane, när denne blev chef för kungens kansli.
Rikskansler. Ett ämbete som fick tyngd med Axel Oxenstiernas tillträde 1612. Kom att bestå till år 1680.
Kanslipresident. När Karl XI år 1680 gjorde sig enväldig inrättades en kanslipresident med betydligt mindre makt. Titeln avskaffades i juni 1809. Justitiestatsminister. Hade från 1809 tillsammans med utrikesstatsministern den högsta rangen i statsrådet. År 1858 gjorde Louis De Geer i praktiken posten till regeringschef. Statsminister. Infördes år 1876 som titel på regeringens chef. Den brittiske premiärministerns roll var förebild. Louis De Geer var först. Ulf Kristersson är nummer 35. ph daniel rydén