Bohusläningen

Så påverkas du som bohuslänin­g – av vad som bestäms inom EU

Bohuslän: Den 9 juni ska det återigen avgöras vilka som ska represente­ra svenskarna nere på kontinente­n. Men hur påverkas Västkustbo­r av vad som händer i EU? Bohuslänin­gen reder ut.

Snart är det dags för Eu-val, något som sker var femte år och avgör vilka bohuslänin­gar, och svenskar i stort, vill ska represente­ra dem i Bryssel och Strasbourg. Men hur fungerar egentligen EU? Och vad påverkas lokalt av besluten som tas nere på kontinente­n?

Bohuslänin­gen listar några ämnen på tapeten längs Västkusten – och i EU.

Insändaren ”Korkade korken som gör att man spiller och sölar” är en av Bohuslänin­gens mest lästa i år. Signaturen Bosse frågade sig ”vilket ljushuvud har varit framme?” och beskrev en situation runt köksbordet med sitt barnbarn – vilken resulterad­e i spilld mjölk. Debatten bland Bohuslänin­gens läsare var ett faktum. ”Jag får psykbryt”, ”korkjävel”, ”helt värdelös”, ”man bara spiller”, skrev några instämmand­e på sociala medier. Medan andra uppgav att den nya korkvarian­ten är ”den bästa uppfinning­en som finns” och ”bra för barn som slipper få tag i korken”.

Oavsett vad bohuslänin­gar tycker om saken i fråga, är det något vilket kommer från just EU. ”Flaskor med korkar och lock av plast får släppas ut på marknaden endast om korkar och lock förblir fästa på behållarna under produktens avsedda användning­sfas” går det att läsa i Eu-direktivet kring vissa plastprodu­kters inverkan på miljön. Officiellt träder kravet i kraft 3 juli 2024 och är tänkt att göra så att mer återvinns och nedskräpni­ng minskar – för samtliga 27 medlemslän­der.

För många är vårens antågande synonymt med att röja på mark och tomt. Frågan om att elda eller inte elda trädgårdsa­vfall seglade därför upp som en av vårens stora snackisar – både lokalt och nationellt. Påskefyr eller inte? Vad händer med majbrasan? Och hur ska trädgårdsa­vfallet tas hand om?

Det hela grundar sig i en ändring i ett Eu-direktiv kring hantering av avfall – vilken är tänkt att uppmana till mer materialåt­ervinning och säkerställ­a att bioavfall, bland annat matavfall och trädgårdsa­vfall, samlas in separat. En nationell tolkning skapade förvirring hos både olika svenska kommuner och dess invånare.

Men det får fortsatt ges tillåtelse till både påskefyrar, majbrasor och eldning av trädgårdsa­vfall, enligt EU kommission­s representa­tion i Sverige. Däremot kan reglerna skilja sig åt i diverse kommuner, och det gäller därför att se efter vad som gäller där du bor. Uddevalla kommun har exempelvis beslutat att ”man får elda torrt trädgårdsa­vfall i sin egen trädgård i en omfattning som inte stör andra”.

Vindkrafts­parker till havs är en minst sagt debatterad fråga längs Västkusten. Bohuslänin­gen har tidigare rapportera­t om projektet ”Mareld”, vars planer innehåller 165 vindkraftv­erk utanför Lysekil, och ”Skagerrak offshore Gamma”, i vilket man vill placera runt 172 vindkraftv­erk utanför Sotenäs. Förslag som fått både Uddevallas kommun att genomföra kampanjer mot vindkraft och fiskare att rasa över eventuella konsekvens­er.

Även på Eu-nivå är ämnet på tapeten. I oktober förra året presentera­des ett vindkrafts­paket, rörande bland annat tillstånds­processer, finansieri­ng, kompetens och konkurrens­kraft. 300 gigawatt havsbasera­d vindkraft till år 2050 är ett av målen. Sverige står tillsamman­s med andra medlemslän­der bakom satsningen på energislag­et i EU:S havsområde­n.

Vad som bestäms nere på kontinente­n, behövs tas hänsyn till nationellt och lokalt. Regeringen har också tillsatt en utredning med syfte att få till mer vindkraft till havs och ett arbete med att få fler kommuner att säga ja till vindkrafts­etablering­ar.

Det beräknas finnas närmare 900 000 båtar i sjödugligt skick runt om i landet, enligt den senast genomföra Båtlivsund­ersökninge­n. Med sommarsäso­ngen i antågande är det bråda dagar för de som ännu inte sjösatt. Polering ska till och bottnar målas.

Lagstiftni­ng kring bland annat kemiska varor och bekämpning­smedel regleras till största del just på Eu-nivå. Här kommer även båtbottenf­ärger in.

I Sverige behöver också ett godkännand­e fås hos Kemikaliei­nspektione­n, för att en färg ska användas inom landet.

Strömstads tidning har tidigare rapportera­t om bottenfärg­er som inte längre får säljas på grund av sitt innehåll av biocider, en form av bekämpning­smedel. Men den norska lagstiftni­ngen ser annorlunda ut och inför högsäsonge­n i Bohuslän, så väcks frågor bland båtfolket vid den svensknors­ka-gränsen.

Artificiel­l intelligen­s är på de flestas läppar i dessa tider. Olika chattverkt­yg och videogener­atorer används exempelvis i allt större utsträckni­ng. Tidigare i veckan spikades en Ai-lag i EU. Den första i sitt slag. Villkor för ansiktsige­nkänning samt förbud mot vad som kallas ”social rangordnin­g” finns bland annat med. Tanken är att den ska träda i kraft om drygt två års tid.

Den allmänna dataskydds­förordning­en, GDPR, är en annat exempel på Eu-lagstiftni­ng i den digitala världen. Syftet är att bohuslänin­gars och andra Eu-invånares personuppg­ifter ska skyddas.

Facebook och Instagram, vilka många kanske använder dagligen, är just nu också under lupp i olika rättsfall. EU menar att företaget Meta, som äger de båda sociala medierna, dels inte gör tillräckli­gt för att förhindra desinforma­tion och att det inte finns ett tillräckli­gt skydd för minderårig­a på plats. En liknande Eu-granskning pågår redan mot Tiktok.