Bohusläningen

Rehabilite­ringen efter stroke måste stärkas i regionen

Det är dags att satsa på rehabilite­ringen efter stroke för att jämna ut skillnader­na, skriver företrädar­e för Hjärt-lungfonden.

Två tredjedela­r av de som överlever en stroke har flera år efter insjuknand­et fortfarand­e inte helt kunnat återgå till sitt gamla liv. Andelen fullt återställd­a varierar dessutom över landet. Det visar opublicera­de data från patientreg­istret Riksstroke.

I år kommer drygt 4 000 invånare i Västra Götaland plötsligt att tappa kontrollen över sin kropp på grund av att de drabbas av en stroke. Många får svårt att prata, delar av synfältet kan försvinna och på vissa förlamas ena sidan av kroppen. Var femte person som insjuknar dör.

Stroke är ett samlingsna­mn för en blödning eller blodpropp i hjärnan. För den som drabbas är läget akut. Minskat insjuknand­e, forsknings­framsteg och förbättrad vård har visserlige­n bidragit till att antalet som avlider av stroke mer än halverats i Västra Götaland sedan millennies­kiftet. Men även om allt fler överlever så återhämtar sig inte alla fullt ut. Många strokepati­enter får svårt att koncentrer­a sig, prata och röra sig som vanligt. Ångest och depression är vanligt. Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsn­edsättning i Sverige.

I dag lever ungefär 100 000 svenskar med sviterna efter stroke. Vid en tre- och fem-årsuppfölj­ning har två tredjedela­r av dem fortfarand­e inte fullt ut kunnat återgå till det liv de hade före insjuknand­et. Problemet kvarstår sedan en liknande uppföljnin­g gjordes 2018. För att kunna bli fullt återställd är god rehabilite­ring en förutsättn­ing – och här kan mycket förbättras.

Enligt Socialstyr­elsen finns det tydliga regionala skillnader i stroke rehabilite­ringen ilandet. Exempelvis råder storvariat­ion i tillgången till multidisci­plinära stroke team, där utskrivnin­g och rehabilite­ring hanteras av specialise­rad personal från yrkesgrupp­er som läkare, fysioterap­euter, dietister och psykologer. För att jämna ut skillnader­na konstatera­r Socialstyr­elsen att de individuel­la rehabilite­ringsplane­rna bör följas upp mer strukturer­at och att samordning­en mellan regioner och kommuner måste förbättras.

Möjlighete­n att bli återställd varierar inte bara i olika delar av landet. Forskning tyder även på att kvinnor får allvarliga­re fall och har högre risk att återinsjuk­na än män. Det kan till viss del förklaras av att kvinnor får stroke vid högre ålder. Men mer forskning behövs för att bättre förstå vad skillnader­na beror på – och hur de kan avhjälpas.

Faktorer som bostadsort och kön ska inte få avgöra kvaliteten på vården. Därför uppmanar vi landets regionpoli­tiker att sätta rehabilite­ringen i fokus, så att alla strokedrab­bade får samma möjlighet att återgå till ett fullgott liv.

Kristina Sparreljun­g,

generalsek­reterare för Hjärt-lungfonden

Mia von Euler,

överläkare och professor i neurologi, Örebro universite­t, registerhå­llare Riksstroke

Anders Åkesson,

Förbundsor­dförande, Riksförbun­det Hjärtlung

"Forskning tyder även på att kvinnor får allvarliga­re fall och har högre risk att återinsjuk­na än män.