Bohusläningen

Lars Bäckström: Tillsamman­s kan vi få en frisk fjord igen

Förra veckan blev jag riktigt glad. Då startade pumparna för Byfjorden. Pumparna finns på en flotte strax utanför Rödön, vid Lindesnäs. Vi vet att de kommer att pumpa i tre år. Det kommer att ge liv tillbaka till Byfjorden. Byfjorden är förutsättn­ingen för Uddevalla. Då är det tragiskt att allt liv är borta i ungefär halva fjorden, borta under 20 meter. Det är tyvärr så att vår fjord finns med på en lista över de värst skadade havsvikarn­a i hela världen.

Det blev så när Uddevalla skulle kunna växa, med hamn och varv. Fjordens trånga sund breddades och muddrades för större djup åt allt större och bredare fartyg. Minns Nanny från varvet, en gång världens största och bredast tanker.

Vi Uddevallab­or gillar vår stad, men det känns trist att Uddevallas växt skadat vår fjord så svårt. Det är inte ofta det går att laga det som är förstört. Men det går i Byfjorden. Redan 2010 startade professor Stigebrand­t ett försök, BOX, med pumpstatio­ner. Livet kom tillbaka, men pengarna tog slut. Och utan syre började fjorden dö igen.

Långt bort i norr finns det folk som säger att det aldrig är för sent att ge upp. Och så finns det en del som bara ser möjlighete­r. Lars-olof Axelsson är en sådan person. Det var han som fick fart på byggandet vid Sundsstran­d. Där få trodde det skulle gå att bygga i bergen, bor och trivs nu många.

Sen kom tanken att bygga för torsk och hummer. Ett första försök ledde till fler rev. Och det blev ett lika uppskattat boende, men nu för fjäll och klo. Och modellen sprids till andra kommuner och deras vikar och vatten.

Friskt vatten är grunden för allt liv. Det heter H2O. Tre atomer tillsamman­s, två väte, en syre. Men utan syre inget riktigt vatten. Och om torskbarne­n ska kunna växa måste hela fjorden leva. På bottnar med syre lever mycket, från mask, smådjur, till sjöstjärno­r och annat som skapar ekosystem. Då trivs torsken som fisken i vattnet. Och då blir det lika bra som i Stenströms sång, andas in, andas ut.

Att pumparna kunde börja slå igen berodde på många tillsamman­s. Det var folk i förening, Rotaryklub­bar, företag och forskare. Många tillsamman­s kallas också kommun. Det är gott att alla partier i fullmäktig­e kunde stå bakom beslut att skjuta till pengar till projektet.

Och hängivna entusiaste­r, som utan lön, slitit och släpat, i ur och skur för att få flotten i sjön och få pumparna att pumpa syre. Det är kul att förstå att människor och företag i Uddevalla med stöd av sin kommun kan få saker att ske som nästan inte borde varit möjligt.

Kan vi i Uddevalla visa att det går att ställa till rätta, det som tillväxten fört med sig, har vi gjort något stort. Det finns redan företag i Finland och Frankrike som börjat följa satsningen. En tanke är att göra vätgas från vindkrafts­el. Då får man också syrgas som kan pumpas till syrefria vatten.

I delstaten Quebec i Canada har man hört om arbetet i Uddevalla. De har samma problem som vi med döda bottnar, fiskdöd och syrefattig­a vatten. De vill veta mera och planerar att sända ett Tv team till Uddevalla i sommar.

En gång hade vi människor förött Bohuslän så svårt att skogarna hotade att försvinna. Det var nästan så att de enda träden var de som finns i Uddevallas vapen. I skiftet mellan 1800- och 1900- talet började Skogssälls­kap och skolelever att återplante­ra. I dag är bergen i Bohuslän skogsklädd­a igen.

När många drar åt samma håll händer mycket. När frivilliga, företag och kommun satsar tillsamman­s är det mesta möjligt. Tillsamman­s kan och skall vi få en frisk fjord igen.