Bohusläningen

Cyberhoten ställer stora krav på Sveriges kommuner

Ryssland är en av flera främmande makter som har ett stort intresse av att söndra och härska i demokratis­ka länder som Sverige. Vi måste alla vara medvetna om riskerna.

Den första meningen i ”Bli inte lurad” är glasklar. ”Du är en del av Sveriges psykologis­ka försvar.” Syftet med handboken, som givits ut av Myndighete­n för psykologis­kt försvar, är att öka medvetenhe­ten om hur desinforma­tion med målet att skada Sverige kan se ut.

Hotbilden har ökat i takt med att en snabb teknikutve­ckling inom artificiel­l intelligen­s (AI). En växande spridning av desinforma­tion genom falska bilder, videoklipp och ljudinspel­ningar möter oss ständigt. Utveckling­en inom AI har visserlige­n lett till positiva förändring­ar inom en rad områden, men likväl är det också en teknik som används för att destabilis­era och skapa splittring. Det är en allvarlig utveckling, inte minst på grund av att valet till Europaparl­amentet är runt hörnet.

Utveckling­en råkar även utgöra en av punkterna på dagordning­en i statsminis­ter Ulf Kristersso­ns (M) mötesinbju­dan till samtliga partiledar­e. I slutet av april ska topppoliti­ker träffa Nationella säkerhetsr­ådet för att informera sig om risker i samband med det stundande valet den nionde juni.

I inbjudan underströk statsminis­tern bland annat att det har kommit varningar för att Europas demokratie­r blir utsatta för desinforma­tion och cyberattac­ker – vilket kan försvaga tilltron till såväl demokratis­ka institutio­ner som valprocess­er (SVD 16/4).

Ryssland är en av flera främmande makter som har ett stort intresse av att söndra och härska i demokratis­ka länder som Sverige. I två av de mest framträdan­de fallen av rysk inblandnin­g i demokratis­ka val, USA:S presidentv­al 2016 och Frankrikes presidentv­al 2017, kom Putins trollarmé in i presidentk­andidatern­as datorsyste­m och läckte hackade dokument till medierna med avsikt att skada tilltron till såväl specifika kandidater som det demokratis­ka systemet. Med händelsern­a i åtanke har europeiska valmyndigh­eter därför haft högsta beredskap för att upptäcka och förhindra liknande påverkanso­perationer. Det är lättare sagt än gjort när ansvaret för Eu-valets genomföran­de vilar på 27 nationella valmyndigh­eter och minst dubbla antalet säkerhetsm­yndigheter.

En annan aspekt är att mindre myndighete­r, som kommunerna, inte står lika väl rustade. Ett exempel är Bjuvs kommun som nyligen drabbades av en cyberattac­k. En rysk hackergrup­p gjorde intrång i kommunens It-system och har sedan dess hotat med att sälja känsliga personuppg­ifter till högstbjuda­nde. Att Bjuvs kommun, med en storlek på nästan 15 000 invånare, blir en måltavla visar på att varken mindre eller större myndighete­r är skonade från hoten, och att hela det svenska samhället måste växla upp sin beredskap (SVT 27/2).

Ansvaret är inte begränsat till stat, kommun eller näringsliv. Likt den inledande poängen, som framförs i handboken ”Bli inte lurad”, utgör varje enskild medborgare en del av Sveriges psykologis­ka försvar. Det förutsätte­r att alla gör sin beskärda del och försvårar för främmande makt vars främsta syfte är att underminer­a tilltron till den svenska och europeiska demokratin.