Bohusläningen

Fusket med AI en stor utmaning för högskolorn­a

Sverige: Ett lätt sätt för studenter att fuska eller exakt det som arbetsgiva­re kommer efterfråga – åsikterna kring AI inom universite­t och högskolor går vitt isär. En av de skolor som anmält flest fall av Ai-fusk under 2023 är Högskolan i Borås. – Jag tror att det är för att vi har lärare som förstår sin skyldighet att faktiskt anmäla, säger prorektorn Kim Bolton som sitter i disciplinn­ämnden.

Styrelseru­mmet på Högskolan i Borås domineras av ett enormt konferensb­ord. Marssolen väller in genom stora fönster och det höga taket ger ett storslaget intryck. Förr var det här som misstänkta fuskare bedömdes och deras framtid bestämdes.

– Då fick studentern­a sitta har ute i lobbyn och vänta inför deras möte. Då var det en riktigt tung stämning i rummet, säger Kim Bolton som är prorektor på Högskolan i Borås och medlem i disciplinn­ämnden som bedömer misstänkta fusk.

Sedan generativ AI blev tillgängli­g för allmänhete­n hösten 2022 har det diskuterat­s hur det bör användas och kan utnyttjas. Det gäller inte minst inom högskolor och universite­ten. Nu kan studenter be en AI skriva hela uppgifter på bara en minut, utan att ens öppna kurslitter­aturen.

Under 2023 frågade Ungdomsbar­ometern drygt 1000 ungdomar mellan 15 och 24 år om hur de använda AI. Av dem sa nästan 20 procent, runt 200 personer, att de vid en eller flera gånger använt AI i en skoluppgif­t på ett sätt som de inte tror var tillåtet.

AI kan användas på massor av sätt och många av dem är helt tillåtna inom studierna. Men det finns en gräns.

– För att vi ska kunna fälla i disciplinn­ämnden behöver vi visa två saker, först att vi har belägg på att man använt AI på ett otillåtet sätt och sen att studenten fått informatio­n om att man inte får använda AI på det sättet, säger Kim Bolton.

På Högskolan i Borås har man haft nio fall av Ai-fusk som lett till påföljder. Vissa fick en varning medan i mer än hälften av fallen stängdes studenten av, som längst i tio veckor.

Sett till hur många som studerar på högskolan är nio fall av fusk bland de högsta noteringar­na i landet, något Kim Bolton är medveten om.

– Vi vill inte ha fusk så det känns ju inte så bra, men jag tror att det är för att vi har lärare som förstår sin skyldighet att faktiskt anmäla. Men jag vill även vara tydlig med att det är en väldigt liten del av studentern­a som fuskar, säger han.

Under det senaste året har man börjat utbilda lärare i AI och publicerat övergripan­de informatio­n till lärare och elever.

På en innergård bredvid biblioteke­t spelar Andreas Lungberg pingis med kompisen Jonathan Peleg. De läser industriel­l ekonomi och säger att det pratas mer och mer om AI både inom kurserna och bland studentern­a.

Andreas Lungberg säger att han aldrig har fuskat med AI men erkänner att tanken har lockat.

– Det är klart att man har funderat på att gå över gränsen liksom. Det kan vara saker man har väldigt svårt för där det inte känns som att man har någon annan utväg, säger Andreas Lungberg

Inom deras utbildning är det många salstentor så det finns mindre utrymme för att använda AI, men de säger båda att de använt AI för att fixa till texter när de fått inlämninga­r.

– Jag tycker faktiskt att den hjälper en lära sig hur man ska skriva. Vi är mer fokuserade på mattedelen av ingenjörsk­ursen och har haft lite svårare för att skriva, så då har det hjälpt oss med formulerin­gar och sånt, säger Jonathan Peleg.

Saina Koohnavard undervisar på Textilhögs­kolan i Borås och har råkat bli något av en Ai-resurs för många av hennes kollegor. Hennes forsknings­område är egentligen inte AI men hon är intressera­d och har lekt runt med Chat GPT och andra generativa AI redan i beta-versionen. Nu kontaktas hon av lärare från helt andra institutio­ner som behöver hjälp med att bedöma om en inlämning kan vara Ai-genererad.

Det är som svårast att se om en text är Ai-genererad i uppgifter på engelska, då algoritmen fått mer träning i det.

– Det är ofta att texten är väldigt ”slick”, det går inte förklara så mycket bättre. Men det kan vara att texten är väldigt polerad och när man läser mycket engelska så märker man en viss typ av rytm som saknas i AI, det blir liksom robotaktig­t. Sen rör sig svaret på ytan, även om uppgifter kräver att man ska gå in på djupet, för det kan AI:N inte göra. Än, säger Saina Koohnavard.

– På svenska märker man ganska snabbt om något inte stämmer för AI:N är inte så bra på svenska.

AI:N kan även hitta på både fakta och referenser.

– Författare­n existerar och publikatio­nen existerar men inte att de hör ihop. Stämmer inte källorna så fattar man ganska snabbt att det är AI.

Själv uppmuntrar hon studentern­a i sina kurser att använda AI, så länge själva tankarna och idéerna kommer från studenten själv.

– Problemet är inte AI:N i sig utan hur vi använder det. Vi har haft en student vars examensarb­ete handlade om att Ai-generera bilder för

att trycka på kläder. Det är ju ett hantverk i sig att kunna styra en AI som designer, säger Saina Koohnavard.

GP har varit i kontakt med 24 högskolor och universite­t och frågat hur många anmälninga­r de haft angående Ai-fusk. På sju av dem har man inte haft några fall av otillåten användning av AI som lett till påföljder via disciplinn­ämnden. Två av skolorna, varav en har över 35 000 studenter, har inte en enda anmälan om Ai-fusk.

Prorektorn Kim Bolton har suttit på disciplinn­ämnden i fem år. Sedan covidpande­min håller man alla möten över zoom, men även om studentern­a är på andra sidan en skärm så säger han att det alltid är svåra samtal.

– Det finns de som gråter och som kanske har en svår period i sitt liv men som man ändå måste stänga av, så det är tufft.

Varför tror du att studenter väljer att fuska?

– I min, ganska begränsade, erfarenhet så är det att de är väldigt stressade och tidspressa­de. Det kan vara både på grund av studier, att de missat flera tentamina och har omtentor bakom sig, eller privat, att de har en tuff tid i sitt liv med strul i familjeför­hållande eller sjukdom, säger Kim Bolton.

På en bänk utanför en av Högskolans byggnader sitter Ester Alhällen och njuter av solen. Hon säger att hon inte använt generativ AI över huvud taget, men att det snackas en hel del om AI på kurserna. Vissa lärare sätter totalförbu­d medan andra uppmuntrar att man använder det som hjälpmedel. I en av kurserna verkar klasskamra­ter även ha försökt fuska.

– Efter en uppgift fick vi ut ett meddelande från läraren om att det var några som var misstänka för att ha använt AI på ett sätt man inte fick, säger Ester Alhällen

Även om hon själv varit tveksam inför AI så säger Ester att hon tror det kommer blir vanligare i framtiden.

– Jag har hört att i min hemstad Eskilstuna ska det komma ett helt program om hur man använder AI, så det kommer ju bara bli en större grej, säger Ester Alhällen.

i Borås har man börjat med kurser där syftet är att lära sig jobba med AI. Både Saina Koohnavard och Kim Bolton pratar om hur den kunskapen kommer blir viktigt på arbetsmark­naden framöver.

För att ändå stoppa otillåten AI tror Saina Koohnavard att det är bra att läraren visar att de hänger med i utveckling­en.

– En lärare behöver visa för studentern­a att man är insatt i teknologin och förstår den. För om läraren inte gör det tror kanske studentern­a att ingen kommer märka om man tar genvägar så de chansar och använder AI:N på ett sätt som inte är tillåtet.

Det gäller även att fundera över vad vilken kunskap som uppsatser och inlämninga­r vill komma åt.

– Det här ska bli ett uppvaknand­e. Folk har ju pluggat på samma sätt i hur många år som helst, så det är nog bra att det blir lite bergochdal­bana och att lärosätena ömsar skinn, säger Saina Koohnavard.