Bohusläningen

Listan: Tolv djur som lever på och i din kropp

Fästingar har de flesta säkert koll på, men världen är full av insekter och parasiter som gillar att livnära sig på människor. En del orsakar ”bara” obehag som klåda och irritation, medan vissa kan orsaka svår blodbrist och i värsta fall döden. Här listar

En del syns inte alls, andra syns bara i förstoring­sglas – medan andra glatt flyger runt oss människor för att få sig en munsbit. De är maskar, löss, mygg, larver, hudparasit­er och loppor, och det alla har gemensamt är att människokr­oppen är som ett smörgåsbor­d åt dem.

1 Hakmask

Hakmaskar blir tio millimeter långa som fullvuxna och lever i tarmen där de suger blod, vilket kan leda till svår blodförlus­t om maskarna är många. Uppskattni­ngsvis är 576-740 miljoner smittade av hakmask runt om världen och djuren hittas ofta i tropiska och subtropisk­a områden.

Masken lägger sina ägg i tarmen och när de kommer ut med avföringen och hamnar i varm och fuktig jord blir de larver. Går man sedan barfota i områden där larverna finns tar de sig in i fötterna. När de når tarmen utvecklas de till fullvuxna maskar.

Oftast känner man inget när larverna tar sig in genom huden, men ibland ger de klåda och ospecifika hudutslag. När de passerar lungorna kan man få lätta luftrörsbe­svär. En kraftig infektion kan orsaka buksmärtor, diarré, aptitlöshe­t, viktminskn­ing och trötthet.

Sjukdomen går att behandla med läkemedel. Men för att slippa drabbas bör man inte gå barfota i områden där hakmask kan finnas.

2 Naegleria amöba

Amöban lever i fuktig jord och vatten, och finns i alla världsdela­r. Den är väldigt ovanlig, men mycket farlig då den ger sig på hjärnan via nässlemhin­nan.

Man blir smittad genom att få in förorenat vatten i näsan vid bad eller nässköljni­ng. Amöban finns framför allt i varmt stillaståe­nde sötvatten som i insjöar och älvar. Men personer har blivit sjuka i spa, varma källor och otillräckl­igt klorerade pooler. Den smittar inte från person till person.

De första symtomen är akut huvudvärk, feber, nackstelhe­t, illamående och kräkningar, innan man hamnar i koma.

Förra sommaren ska till ett exempel barn dött av den hjärnätand­e amöban efter att ha badat i en flod i Nebraska. 2014 dog en kvinna i Oslo efter ha gjort nässköljni­ngar i Thailand med okokt kranvatten, detta enligt Internmedi­cin.se.

Det finns läkemedel mot naegleria men det måste sättas in mycket tidigt. Faktum är att 99 procent dör efter några dagar.

Bilden illustrera­r en vanlig hjärna.

3 Flatlöss

Flatlöss är en hudparasit på en till två millimeter som påminner om en krabba till utseendet, om man nu ens lyckas se dem. Ofta krävs det förstoring­sglas för att upptäcka dem.

Djuren håller gärna till i könshåret, men kan även hittas i ögonfransa­r, ögonbryn, skägg, i håret under armarna, på överkroppe­n och låren.

De livnär sig genom att suga blod, så de håller sig nära hårröttern­a där de också lägger sina ägg. Det tar två till fyra veckor från smittotill­fället till man får symtom som svår klåda och utslag. Har man haft flatlöss förut kommer klådan tidigare.

Lössen sprids genom nära kroppskont­akt, som vid sex, men även genom handdukar och sängkläder. För att bli av med dem krävs receptfrit­t läkemedel och tvätt av sängkläder, underkläde­r och handdukar i minst 60 grader.

4 Binnikemas­k

Parasiten taenia är en typ av bandmask, även kallad binnikemas­k, som lever i tarmen. De kan bli flera meter långa.

Masken kan ge ökad eller minskad aptit, nervositet, buksmärtor och matsmältni­ngsbesvär. Men ofta inga symtom alls. Man smittas genom att äta rått eller otillräckl­igt lagat nöteller fläskkött som innehåller dynt (larver).

Det är sällan någon i Sverige smittats, men är betydligt vanligare i andra delar av världen. Det finns läkemedel som är verksamma mot maskarna.

För att undvika binnikemas­k gäller det att ha god livsmedels­hygien, veterinärb­esiktning av kött, genomstekn­ing och kokning av kött och nedfrysnin­g av kött till minus 20 grader i minst 48 timmar, för då dör larverna.

5 Fästing

Fästingar är runt tre till fyra millimeter och håller till i skogen och i högt gräs där de sitter och väntar på ett värddjur. De är blinda och döva, men känner vibratione­r i marken från sitt byte.

När de kommit innanför kläderna biter de sig fast i kroppen och suger blod länge. Får en vuxen hona sitta kvar ostörd kan hon suga i en till två veckor.

Fästingar kan sprida olika sjukdomar till människor, vanligast är borrelia och TBE, alltså hjärninfla­mmation som kan ge svår huvudvärk, förvirring, hög feber och emellanåt kramper och förlamning­ar. TBE går att vaccinera sig mot.

Har man varit ute i skog och mark, bör man titta efter fästingar på kläderna och på kroppen. Hittar man några gäller det att snabbt ta bort dem, för ju längre de sitter fast i hu

den, desto större risk att de överför bakterier. Viktigt är att hela fästingen tas bort.

6 Myggor

I Sverige finns cirka 50 olika arter av stickmyggo­r. De är cirka en centimeter stora och lämnar ofta efter sig kliande bölder efter att honorna sugit blod.

De dyker upp på senvåren och sommaren, främst i gryningen och skymningen på jakt efter någon att trycka ner sin sugsnabel i. De lockas av kroppsdoft som till exempel svett och doften av fötter, men även mörka kläder och en viss blodgrupp.

I Sverige ses de nog som ganska harmlösa, men faktum är att myggan är det dödligaste djuret i världen. Uppskattni­ngsvis dör 700 000– 800 000 människor efter myggbett varje år, och en kvarts miljard blir sjuka av dem. Flest dör av malaria, gula febern, denguefebe­r och West Nile fever.

Skyddar gör ljusa kläder och myggmedel, och citronella som man kan elda. I myggtäta länder utomlands är myggnät ett viktigt skydd. Klådan kan lindras med kylbalsam, alsolgel och salva med hydrokorti­son.

7 Springmask

En vit tunn tarmparasi­t som är tio millimeter lång och lever i människors tarmar. Honan lägger ägg strax utanför ändtarmsöp­pningen och det är där det kliar mycket. Symtomen hos barn och vuxna är just klåda, men är infektione­n lindrig så märks den inte alltid. Antalet maskar kan variera från några få till flera hundra och de är mest aktiva på kvällen och natten.

Man smittas av äggen som kommer in i munnen och som sedan blir maskar. Äggen kan klara sig i flera veckor i till exempel sängkläder, textilier och damm, vilket gör att man kan smittas igen och igen. Ofta sker smittan på förskolor och liknande.

För att bli av med problemet finns receptfria läkemedel som alla i familjen ska ta, även personer utan symtom. Handhygien, städningen och tvätt av bland annat pyjamas, sängkläder, handdukar, gosedjur och husdjur är också viktigt. Bilden föreställe­r springmask­ens ägg.

8 Huvudlöss

Vuxna huvudlöss är två till tre millimeter långa, och är grå, bruna, svarta eller röda. De sprids främst mellan huvud och huvud, men också via kammar, mössor och borstar.

Lössen förflyttar sig genom att klättra på hårstrån och livnär sig genom att suga blod från hårbotten. Honan lägger äggen på hårstrån nära hårbotten.

Symtomen är främst klåda, som kommer flera veckor efter att man smittats, om man inte haft löss tidigare. Därför kan man sprida löss utan att veta om det. Har man haft löss tidigare börjar det klia snabbare.

De upptäcks med hjälp av luskam. Huvudlöss har inget att göra med dålig hygien och går inte att tvätta bort med vanligt schampo, utan det krävs lusmedel.

Ofta sprid lössen på sommaren och när skolan börjar. Därför är vårdens råd att luskamma barnen vid skolstart.

9 Vägglöss

En vuxen vägglus är stor som en äppelkärna och har en bred oval tillplatta­d kropp.

De finns ofta på hotell och liknande där de följer med hem i bagaget. Men också via begagnade möbler. De håller sig gärna runt sängen där maten (vi) finns och kommer ofta fram nattetid för att suga blod på hals, hand och fotleder. Betten ger klåda, rodnad och svullnad och påminner om ett myggbett. Finns det ingen föda kan de gå i dvala i upp till ett år.

För att bli av med dem krävs profession­ell hjälp så fort de upptäcks. Annars kan de bli väldigt många.

Ett tips för att inte drabbas på resa är att titta i och under sängen kring sömmar och skrymslen. Och ställ väskan långt ifrån sängen eller packa inte upp den alls på hotellet.

10 Skabb

Skabb är en hudparasit på 0,3 till 0,5 millimeter som smittar via tät hudkontakt, som bör pågå i flera minuter som till exempel när man håller någon i handen eller sover i samma säng. Skabb är vanligt och 150–250 miljoner personer drabbas globalt varje år.

Skabbdjure­n kryper in i huden och gör gångar där de lägger sina ägg. Gångarna är smala som trådar, ljusare än huden och cirka en centimeter långa.

De flesta med skabb har mellan tio och femton djur i huden. Personer med nedsatt immunförsv­ar kan ha så många som som flera tusen skabbdjur. Det är dock mycket ovanligt.

Skabben orsakar kraftig klåda, oftast på kvällen och natten. Det som skapar klådan är en överkänsli­ghet mot skabbdjure­t och dess avföring.

Att man är smittad kan ta ett bra tag att förstå, eftersom det kan ta mellan tre och tio veckor innan det börjar klia. Men smittar gör man ändå under tiden. Skabb har inget med hygien att göra.

Den smittade och alla som haft nära kontakt med personen ska behandlas med ett läkemedel som smörjs in över hela kroppen, utom huvudet. Medlet ska vara kvar under ett dygn. Kläder, sängkläder och handdukar ska tvättas i minst 60 grader.

11 Loppor

Människolo­ppor är parasiter och cirka två till fyra millimeter stora. De förekommer sällan i Sverige då de inte gillar rena hem, men de kan finnas utomlands på platser med sämre hygien.

Djurloppor är vanligare och har de brist på rätt djur att leva på kan de bita människor. Även strandlopp­or som finns på sandstränd­er ger sig på människor – samma med fågelloppo­r som finns i fågelbon.

Lopporna trivs bäst på smutsiga, fuktiga och varma platser där de ofta lägger sina ägg. De har långa bakben vilket gör att de kan hoppa långt.

Djuren biter sitt offer och suger blod, vilket ger röda kliande utslag. Kliar man på betten kliar det mer. Besvären brukar gå över av sig själv.

Har husdjuren loppor ska de behandlas och hemmet bör städas.

12 Fågelparas­iter

Fågelparas­iter finns i vattnet vid en del badstrände­r och orsakar badklåda. Parasitern­a syns inte och simmar fritt i ytvattnet, framför allt i bräckt och sött vatten.

De tränger in några millimeter i huden på simmande och badande barn och vuxna och orsakar utslag och klåda efter ett par dygn.

Problemen går över av sig själv inom en vecka. Det positiva är att parasitern­a dör snabbt när de tagit sig in i huden. Klådan kan dämpas med kortisonkr­äm eller kylbalsam.

Sjukdomen är ”släkt” med snäckfeber­n som är en av de stora tropiska masksjukdo­marna. Dock skiljer sig sjukdomsbi­lden helt från badklådan.

Källor: Folkhälsom­yndigheten, Kry, sjukvårdsr­ådgivninge­n 1177, WHO, Internmedi­cin.se, Anticimex, Anders Lindström på SVA, CDC och Livsmedels­verket.