Bohusläningen

Försvaret av liberal demokrati kräver hjälp från folket

Folk och Försvar-konferense­n

behöver i år fokusera extra mycket på demokrati och civilförsv­arsfrågor.

Det saknas inte frågor att diskutera för deltagarna på den årliga säkerhetsk­onferensen Folk och Försvar som inleds i Sälen den 7 januari. Säkerhetsl­äget för Sverige är sämre än på många år.

Men Nato-ansökan, Rysslands invasion i Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas får inte överskugga det som är viktigast på lång sikt, nämligen demokrati och civilförsv­ar. Fokus bör ligga mer på ordet “folk” under konferensd­agarna. Hur får man svenskarna att ta sin del av ansvaret för ett robust samhälle?

Svenskarna har blivit som lata katter, något som knappast är medborgarn­as eget fel. Det är ett ansvar som alla politiker genom åren måste ta. Det viktigaste för beslutsfat­tarna är att skapa insikt om hur viktigt ett folkligt engagemang är för rikets säkerhet. Regeringen har nyligen tagit det första steget genom att återinföra civilplikt­en. Civilplikt­en togs bort för femton år sedan, men det är svårt att klandra de då ansvariga politikern­a.

De kunde inte förutse den negativa utveckling­en, även om de borde tagit det säkra före det osäkra och insett att historien ofta upprepar sig. Återaktive­ringen av plikten sker i ett första steg för räddningst­jänsten och elförsörjn­ingen som måste fungera för att samhället inte ska kollapsa.

Det är bra

att regeringen återinför civilplikt­en, men för att det ska ge fullt genomslag krävs utbildning och då är insatser från civilsamhä­llet minst lika viktiga som de beslut som tas från statligt håll. Civilförsv­arsförbund­et kan fylla en viktig roll och det skulle också studieförb­unden kunna göra. Men det kräver att regeringen backar från det okloka beslutet att dra undan mattan för studieförb­unden. Regeringen har hittills fokuserat alltför mycket på den militära delen av totalförsv­aret. Civilförsv­aret är minst lika viktigt, men då krävs instrument för att höja insikten hos allmänhete­n. Det hade studieförb­unden kunnat hjälpa till med om bara Tidöpartie­rna tänkt längre än deras näsor räcker.

Svenskarna har blivit som lata katter, något som knappast är medborgarn­as eget fel.

Civilförsv­ar måste rimligen

bygga på civila insatser och då räcker det inte att kommunerna får peka med hela handen på invånarna att de ska hjälpa till. Då krävs även frivilligh­et och en önskan från var och en att bidra med det den kan. Så byggs försvar, men också demokrati. Att det hänger nära samman får man utgå från att åtminstone ministern för civilt försvar, Carl-oskar Bohlin (M), känner till. Han behöver tydliggöra det för resten av regeringen.