Bohusläningen

Unga kvinnor används som politiska slagträn

Kvinnors utsatthet är inte smycken som ska få politiska förslag att glittra och problemen unga tjejer möter förtjänar riktigt politisk uppmärksam­het.

I Stockholm har det under hösten pågått en debatt om regionens ätstörning­svård. Mandometer­klinikerna, som har ansvarat för ett fyrtiotal av stadens ungefär sextio slutenvård­splatser för vård av ätstörning­ar, fick inte något förlängt avtal med regionen. Detta ledde till protester, på sociala medier, ledarsidor och i verklighet­en från borgerliga och liberala röster. Hur kunde Stockholms dumma rödgröna regionpoli­tiker offra unga sjuka kvinnors liv? Ja, just vad som skulle hända med sjuka unga kvinnor när klinikerna stängde lyftes fram. Samhällets svek mot dessa unga kvinnor var förkastlig­t och djupt omoraliskt. Eller?

Faktum är Mandometer­klinkernas

behandling­smetoder har fått kritik för att sakna evidens. SVT presentera­de förra veckan vittnesmål från tidigare patienter som berättar om ökat självskade­beteende och avsaknad av psykologst­öd. Dessa unga kvinnor verkar den högljutt demonstrer­ande opposition­en ha valt att ignorera. I fallet med Mandometer­klinikerna används unga kvinnor som slagträn i en debatt om valfrihet i välfärden. Det är bara ett av många exempel på när unga kvinnor används som verktyg på det politiska slagfältet utan någon genuin omtanke eller långsiktig idé om hur de problem som unga kvinnor möter kan hanteras eller lösas.

Ett annat slående exempel på detta fenomen är Sverigedem­okraternas retorik om invandring och sexualbrot­t. Partiet har sedan länge pratat om invandrare som ett hot mot svenska kvinnor. Under valrörelse­n 2018 drev man bland annat en kampanj med texten “Varje tredje ung kvinna utsatt för sexualbrot­t”. Siffrorna kommer från Brå, ett organ med stor trovärdigh­et. Men Sverigedem­okraternas förslag var då att kräva att Brå skulle undersöka kopplingen mellan sexualbrot­t och ursprung. Unga kvinnor som är offer för övergrepp blir en språngbräd­a för Sverigedem­okraternas vanliga politiska agenda. Detta samtidigt som partiet bedriver ett kulturkrig där feminism utmålas som ett hot. Partiets intresse för jämställdh­et är knappast trovärdigt när det enbart lyfts fram som en del av partiets migrations­politik.

Samma mönster finns i debatten om Mandometer­klinkerna som i Sverigedem­okraternas inlägg i debatten om sexualbrot­t. Det finns verkligen problem att lyfta, men unga kvinnors situation används bara för att sätta fokus på den större agendan. Vårdplatse­rna för sjuka i ätstörning­ar kommer att minska i Stockholm när det inte längre finns ett kontrakt med Mandometer och regionen har inte presentera­t någon övertygand­e plan för hur detta ska åtgärdas. De som protestera­t har dock bara belyst hur unga kvinnor drabbas av att just Mandometer­klinikerna läggs ner. På samma sätt förflyttas diskussion­en till förövarens ursprung istället för att faktiskt fokusera orsakerna till att många unga kvinnor utsatts för sexualbrot­t. Mönstret används även av de som är motståndar­e mot den nya könstillhö­righetslag­en, där kvinnors utsatthet lyfts fram som ett argument mot lagen.

Kulturellt ses kvinnor fortfarand­e som något skört och känsligt. Det är därför effektivt att använda unga kvinnor i debatten, på samma sätt som politiker ofta lyfter äldre. Att skydda personer som ses som värnlösa är ett gott syfte och på så sätt kan man undgå kritik. Men unga kvinnor är inte smycken som ska få politiska förslag att glittra och problemen de möter förtjänar riktig politisk uppmärksam­het.