LAG OCH ORDNING I VILDA VÄSTERN
Sheriffer, prisjägare och kringresande domare upprätthöll lag och ordning.
Det andra tillägget i den amerikanska grundlagen beskriver rätten att bära vapen. Kanske är det ett resultat av att amerikanerna under en stor del av sin historia saknat ett etablerat rättssystem. Bristen var särskilt påtaglig i väst, där nybyggarna för det mesta tvingades ta lagen i egna händer. Att de själva kunde inta rollerna som domare, jury och bödel ledde till en unik och farlig form av rättvisa.
Trots den mödosamma resan västerut var det många nybyggare som lockades av de potentiella skatterna där, och städerna och nybyggarområdena började snart växa kraftigt. Något som till en början bara var ett litet guldgrävar- och bondesamhälle blev snabbt hem åt stora horder av gruvarbetare och handelsmän.
Brottsligheten steg obönhörligt i takt med att befolkningen ökade, och stölder, krogslagsmål och skottdueller blev vanligt. I avsaknad av ordnat rättssystem var det många nybyggarområden som själva dömde lagbrytarna, och korruptionen var utbredd. Det verkade som om även lag och rätt skulle behöva göra den strapatsrika resan västerut.
Så småningom anställde de mer etablerade kolonierna egna sheriffer och ordningsmän som skulle upprätthålla lag och ordning. De låste in fyllon och bråkmakare och spårade upp de mer beryktade lagbrytarna med hjälp av invånarna. För att locka prisjägare satte lagens män upp plakat med bilder av de efterlysta och utlovade en riklig belöning till den som kunde fånga en rymling ”död eller levande”.
De mest ökända skurkarna hade ett högt pris på sitt huvud. Jesse James skulle till exempel inbringa 5 000 dollar, vilket var en kolossal summa på den tiden.
Om skurkarna togs till fånga levande ställdes de ibland inför rätta av kringresande domare som kom från grannområdena för att upprätthålla lag och ordning. De hade inte så mycket gemensamt med dagens domare och deras rättsskipning var minst sagt informell. Att lägga benen på skrivbordet och spotta tuggtobak var fullt acceptabelt beteende för en rättvisans man.
Men skillnaderna gick mycket längre än så. I gränsområdena i väst var pengar en bristvara, och välbeställda personer som funnits skyldiga till något brott blev bötfällda. Vid minst ett tillfälle fick den skyldiga betala med varma kläder till domaren och sheriffen! Pengar och våld dominerade i vilda västern, kanske ännu mer än idag.