Heraldik
Färggranna vapensköldar gjorde det möjligt att identifiera medeltidens riddare och används än idag av deras efterföljare.
Bilden av riddaren som håller en sköld med sitt vapenmärke medan han slåss mot fienden är känd från otaliga filmer. I medeltidsturneringarna, där de stridande bar full rustning, var de färgstarka emblemen enda sättet att identifiera dem. Likadant var det ofta i krig. Bayeuxtapeten, som skildrar det berömda slaget vid Hastings 1066, sägs visa en föregångare till den ”moderna” heraldiken på slagfältet.
Heraldiken uppstod i en tid då de flesta varken kunde läsa eller skriva. Istället för ord använde man enkla symboler för att visa bärarens identitet. Ett viktigt krav inom heraldiken är dock att två individer inte får dela samma vapensköld. Det ledde snabbt till än mer invecklade mönster och särskilda heraldiker fick i uppgift att hantera processen mer formellt. En heraldikers uppgift är att godkänna vapenmärken och föra register över dem. Den uppgiften sköts i England av kungliga tjänsteman vid College of Arms i London. I Sverige fanns tidigare Riksheraldikerämbetet som hade ett särskilt ansvar för heraldiska vapen, men myndigheten lades ner på 1950-talet.
Som ett led i regleringen av heraldiken utarbetades ett formellt sätt att beskriva vapenmärken. Beskrivningen kallades blasonering och är en beskrivning i text utifrån vilken man kan framställa en korrekt avbildning av vapnet.
Vapenskölden på sidan 25 har följande blasonering: ”Kvadrerad: 1 och 4 i fält av silver, vari tre röda spetsrutor stolpvis ställda; 2 och 3 i guld, fläkt örn i grönt med näbb och klor i rött.”
Tinktur är beteckningen på de färger, metaller och pälsverk som användes i vapnen. De delas in i färger: blått (ultramarin eller kobolt), rött (cinnober), svart, grönt (smaragdgrönt) och purpur (mellan cinnober och ultramarint) samt metaller (silver och guld) och pälsverk (hermelin eller gråverk). Det finns också bestämda regler för hur tinkturerna får användas. Enligt tinkturregeln får man inte placera en färg på en färg eller en metall på en metall. Det är således inte tillåtet med till exempel silver på guld.
Heraldiken har förvisso rötterna i medeltiden, men för den som vill sätta sig in i den gamla konstformen finns det många datorprogram att ta hjälp av. På Svenska Heraldiska Föreningens webbplats heraldik.se kan du läsa mer om heraldiken och dess historia, aktiviteter med mera, och även se hur du kan utforma din egen vapensköld.
”Bayeuxtapeten visar en föregångare till den ’moderna’ heraldiken
på slagfältet.”