Hufvudstadsbladet

Haavisto sågar Stubbs nya begrepp

Regeringen satsar på värdebaser­ad realism – tidigare utrikesmin­ister Pekka Haavisto efterlyser mer idealism i utrikespol­itiken.

På tisdagen presentera­de regeringen sin nya utrikes- och säkerhetsp­olitiska redogörels­e i riksdagen under ledning av utrikesmin­ister Elina Valtonen (Saml). Det säkerhetsp­olitiska läget har förändrats och Finland har gått in i en ny tidsera, sa Valtonen.

Redogörels­en har tagits fram av statsrådet tillsamman­s med presidente­n.

Utgångspun­kten är att Finlands utrikes- och säkerhetsp­olitik nu grundar sig i värdebaser­ad realism. Med det menar man att Finland håller fast vid värderinga­r såsom demokrati, rättsstats­principen, internatio­nell rätt och mänskliga rättighete­r, fred, jämställdh­et och likvärdigh­et. Samtidigt ska Finland kunna diskutera med länder som inte delar samma syn.

Att stödet för Ukraina sträcker sig över hela partifälte­t var tydligt. Tidigare utrikesmin­ister Pekka Haavisto, i dag riksdagsle­damot för De gröna, tackade regeringen för att man fortsatt stödja Ukraina.

❞ När man ser på framtiden finns det inte så många organisati­oner som jobbar för fred i världen. Därför är det mycket viktigt att det finns en finländsk röst som också kan vara en nordisk röst.

”Säger inte så mycket”

Däremot var Haavisto kritisk till begreppet värdebaser­ad realism som lanserades av Alexander Stubb under presidentv­alskampanj­en. Haavisto förklarar:

– Det är en rubrik som inte säger så mycket. Många regeringar säger att de lägger vikt vid värderinga­r, men värderinga­rna kan vara väldigt annorlunda.

Haavisto konstatera­r att mänskliga rättighete­r stod i centrum i både Antti Rinnes och Sanna Marins regering där han själv var utrikesmin­ister.

– Det var helt klart vad det betyder, säger Haavisto.

– Man behöver en viss del av realism, men man behöver också idealism i världen om hur man ska agera i en svår situation.

Dålig kampanjsta­rt

Enligt redogörels­en strävar Finland efter att bli icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsr­åd 2029– 2030. Att regeringen nu väljer att skära i biståndet och stödet till medborgaro­rganisatio­ner är ingen smart kampanjsta­rt, säger Haavisto. Vill man ha en plats i säkerhetsr­ådet borde man satsa på till exempel flyktingkr­isen och klimatkris­en som är viktiga för FN, påpekar han.

Enligt Haavisto är det viktigt att Finland strävar efter platsen i säkerhetsr­ådet även om rådet inte fungerar så effektivt just nu.

– När man ser på framtiden finns det inte så många organisati­oner som jobbar för fred i världen. Därför är det mycket viktigt att det finns en finländsk röst som också kan vara en nordisk röst.

Turkiet och Saudiarabi­en eller Finland?

Haavisto efterlyser också konkreta åtgärder för att backa upp påståendet i redogörels­en om att fredsförme­dling är viktigt. Att Finland är medlem i Nato är inget hinder för att jobba för fred, konstatera­r Haavisto och beklagar att fredsmäkla­rinitiativ snarare kommit från Turkiet och Saudiarabi­en under de senaste åren, än från Finland.

– Finland borde inte minimera sin roll till att bara vara aktiv i Nato utan också vara aktiv i världen utanför Nato.

Nya försvarsin­vesteringa­r?

I år använder Finland 2,3 procent av sitt BNP på försvaret. Det är lite mer än Natos krav på 2 procent. Anledninge­n är bland annat Finlands satsning på de nya jaktflygpl­anen och nya fartyg till marinen. Men i debatten varnade Centerns Antti Kaikkonen för att Finlands borde göra nya försvarsin­vesteringa­r nu för att inte sjunka under gränsen år 2027.

Då de stora investerin­garna riktats till flygvapnet och marinen anser Kaikkonen att det nu är landstrids­krafternas tur.

Palestina splittrar

I de stora riktlinjer­na är riksdagen förhålland­evis enig. Men frågan om huruvida Palestina borde erkännas splittrar partierna. Medan SDP, Gröna och Vänstern vill erkänna Palestina vill regeringen att Finland arbetar för en tvåstatslö­sning.