Klimat och tillväxt borde vara i fokus
Mot slutet av en rekordvarm sommar är det kanske tillåtet att reflektera över tillståndet i landet. Sommaren har präglats av temperaturer som slagit tidigare rekord. Landets regering kämpar febrilt för att få ordning på ekonomin och försvara sin alltmer osannolika överlevnad. Koncentrationen på nedskärningar dominerar då eftertraktade satsningar på tillväxt inte presenterats i trovärdig form. Tvärtemot regeringens förhoppningar ökar arbetslösheten månad för månad.
Med den klimatförändring som nu upplevs globalt blir 69 dygn med en temperatur över 25 grader i Finland knappast en engångsföreteelse. Läget är betydligt värre på många andra håll i världen.
Regeringens mantra gällande en bättre framtid för vår ekonomi fokuserar på tillväxt. Stor enighet gäller behovet av nyinvesteringar i finländska företag. Är vi tillräckligt attraktiva för att locka utländska investerare? Finns det nya inhemska resurser som kunde medverka till investeringar i våra företag?
Enligt färska uppgifter (2022) ligger 112 miljarder euro deponerade på relativt lågavkastande konton i de finländska bankerna. De finländska hushållen och placerarna har av tradition en betydligt mer konservativ inställning till olika sparalternativ än exempelvis svenskarna.
Klimatbefrämjande åtgärder kräver betydande industriella satsningar. Miljöskadliga produkter och processer måste ersättas av nya klimatvänliga. Flera finländska företag har redan tagit betydande steg i rätt riktning.
Med den klimatexpertis landet kan uppvisa och med våra framstående ingenjörer borde identifieringen av utvecklingsprojekt vara helt möjlig. Dessutom också med sikte på internationella marknader. Finansieringen av dylika är däremot en bristfaktor.
En del av bankdepositionerna kunde kanske lockas till placeringar i lämpliga klimatbefrämjande tillväxtföretag. En panel bestående av exempelvis tre klimatexperter och tre ekonomer, med aktieanalys som fokus, kunde få i uppdrag att identifiera bolagen.
Bolagen kunde klassificeras utgående från hur panelen bedömer framtidsutsikterna för uppnåendet av de uppställda målen och vilken avkastning på sin placering de ”nya placerarna” sannolikt kunde förvänta sig.
Såvida klimataspekten i kombination med tillväxtmålsättningarna förverkligas är det viktig att landets politiska ledning premierar satsningarna på klassificerade tillväxtföretag i form av påtagliga skattelättnader vad gäller placeringarnas avkastning. I rådande läge är det tacknämligt om så många som möjligt ”samlas vid de nationella pumparna”.
Tom Palmberg
Ingå