HUS-bonusarna går mot finländarnas rättvisekänsla
HUS har problem med att förklara ledningens bonusar både för skattebetalarna och den övriga personalen.
Lojo BB tvingas stänga samtidigt som 26 direktörer vid HUS lyfter bonusar som sammanlagt uppgår till 454 000 euro. Det ser inte bra ut.
Den största belöningen på drygt 28 000 euro betalas till Matti Holi, som är ansvarig för det resultatområde som heter kvinnor, barn och unga. Att stänga Lojo BB var visserligen ett politiskt beslut, och arbetet kring nedläggningen påverkar möjligen först nästa års bonus. Men frågan uppstår ändå: leder den här typen av effektiviseringar till större bonus? Så brukar det gå till åtminstone i företagsvärlden.
Till kriterierna för att få belöning hör bland annat målsättningar som gäller ekonomi och hur länge personalen stannar inom enheten, medan bonussumman inte höjs lika mycket av hur nöjda patienterna är, enligt Jari Finnilä, ekonomidirektör vid HUS.
Det ligger ofta i chefskapets natur att en mer effektiv verksamhet och högre produktionstakt leder till belöningar. Ibland kan det behövas sporrar för att locka kunniga och ambitiösa ledare och det är inte självklart att alla lönedelar ska vara fasta summor.
Belöningarna till HUS-cheferna är svåra att dra in i en handvändning eftersom det handlar om arbetskontrakt som innehåller rörliga lönedelar, som arbetsgivaren inte ensidigt kan säga upp. Men det är välkommet att HUS meddelar att arbetsgivaren vill göra om systemet på sikt.
Det är viktigt att katten lyfts på bordet. Dels är det frågan om skattepengar som medborgarna måste känna att används på ett skäligt sätt. Dels handlar det om en rättvisekänsla inom arbetsgemenskapen – belöningarna tillfaller en minoritet inom HUS som har löner på mellan 10 000 och 15 000 euro per månad, medan största delen av personalen är dåligt betald i förhållande till kraven i arbetet.
Därtill riskerar nästan tusen anställda att sägas upp i de samarbetsförhandlingar som HUS har inlett. Jari Stenvall, professor i förvaltning vid Tammerfors universitet varnar för att bonusskandalen ökar spänningarna på jobbet och för att fler kan få lust att säga upp sig.
HUS vd Matti Bergendahl har satt målet att HUS ska vara Finlands attraktivaste arbetsplats om fyra år. I praktiken handlar det om att locka stora mängder sjukskötare och för att nå dit behövs rättvisa och öppna belöningssystem. Det bästa skulle vara belöningssystem som omfattar hela personalen, som Helsingfors stad har infört.
En del politiker har lovat lyfta bonuspolitiken i HUS styrelse. I ett läge med akut pengabrist finns färska exempel på att ledningen på vissa håll har sänkt sina löner. I Västra Nylands välfärdsområde avstod de högsta cheferna från semesterersättningar den här sommaren, för att dra sitt strå till stacken då hela välfärdsområdet måste spara.
I slutändan borde det vara avgörande om vi skattebetalare och patienter har fått bättre service, som skulle motivera belöningarna. Det är svårt att veta, eftersom en titt på THL:s statistik inte visar någon märkbar skillnad i köerna till icke brådskande vård.
Det finns förstås andra mätare, men argumenten borde vara synnerliga goda för att vi som betalar ska tycka att belöningarna är skäliga. I annat fall kvarstår känslan av dubbelstandard – de flesta måste spara men det gäller inte dem som förtjänar bäst.
❞ I slutändan borde det vara avgörande om vi skattebetalare och patienter har fått bättre service, som skulle motivera belöningarna.