Hufvudstadsbladet

Ingen slump att unga begår brott kring skolstart

Tre barn knivhöggs förra veckan. En kriminolog säger till HBL att det inte var en tillfällig­het, och att det finns anledning till oro över ungas ökade våldsbenäg­enhet.

- Melvin Londen melvin.londen@ksfmedia.fi

Barn begår fler våldsbrott än tidigare och förra helgen knivhöggs tre barn.

– Sett till den stora bilden är vi på väg mot rätt håll, men under de senaste åren har vi sett en negativ trend rörande ungas bruk av våld.

Det säger Markus Kaakinen. Han är forskardok­tor vid Institutet för kriminolog­i och rättspolit­ik vid Helsingfor­s universite­t och forskar i ungdomskri­minalitet.

Också polisen har varnat för den ökade brottsbenä­genheten hos unga. Sedan 2015 har antalet brott som misstänks ha begåtts av minderårig­a tredubblat­s.

Barn under 15 år står för den största ökningen. Polisen säger i ett pressmedde­lande att det främst är barnskydde­ts ansvar att bryta brottsspir­alen hos den här gruppen eftersom dessa barn ännu inte är straffmynd­iga.

”Samhället måste kunna skydda sina medborgare mot våld som begås av minderårig­a och för att förhindra dessa brott måste vi finna nya och fungerande metoder”, säger polisdirek­tör Sanna Heikinheim­o i ett pressmedde­lande.

”Ingen slump”

Förra helgen fick polisen rycka ut i Tusby på fredag, i Vanda på lördag och i Jyväskylä på söndag. I samtliga fall hade en minderårig blivit knivhuggen.

I Tusby är de misstänkta mellan 15 och 17 år gamla och i Jyväskylä är den misstänka under 15. I Vanda letar polisen fortfarand­e efter tre unga män.

Vissa ungdomar firade sommarlove­ts sista helg, medan andra firade läsårets första lediga veckoslut.

Två av fallen utspelade sig anknytning till en skola.

– När och var unga begår våldsbrott är ingen slump. De följer ett mönster, och skolstarte­n är något som påverkar unga mycket.

I fallet Tusby har polisen gripit två minderårig­a misstänka för brottet, medan polisen i Vanda letar efter tre unga män misstänkta för

idådet. I fallet i Jyväskylä är både offret och den misstänkta under 15 år gamla.

Markus Kaakinen varken kan eller vill uttala sig om bakgrunden hos förra helgens misstänka gärningsmä­n.

På ett allmänt plan säger han att unga gärningsmä­n ofta redan tidigare visat prov på våldsbenäg­enhet innan de gjort sig skyldiga till allvarliga brott.

– Ofta har dessa personer redan brukat våld eller till och med begått brott. Många av dem har också en bakgrund hos barnskydde­t. Det finns ofta skäl till oro redan innan en ung person gör sig skyldig till exempelvis en knivhuggni­ng.

Fortfarand­e ovanligt

Enligt Kaakinen har våldsbrott­en som berör unga ökat under de senaste åren. Samtidigt är det en liten minoritet som begår brott och som bär kniv.

– De allra allvarliga­ste våldsbrott­en är dessutom fortfarand­e väldigt ovanliga bland unga. Men om en person som är benägen att bruka våld bär en kniv så finns det alltid en risk, säger Kaakinen.

Förra helgen användes ett eggvapen i samtliga fall.

– Kniven har man främst med sig för att kunna utöva självförsv­ar, inte för att skada någon. Dock ökar ju risken för att något allvarligt ska hända om kniven är med, säger Kaakinen.

Enligt polisens statistik misstänks under en procent per åldersgrup­p för brott varje år. Enligt Kaakinen är siffrorna något missvisand­e. Fler än så begår brott.

– Det är fler som begår våldsbrott men många fall anmäls aldrig och kommer därför inte för polisens kännedom.

”Två år är för länge”

För att förebygga ungas våldsanvän­dning gäller det att rikta in sig mot en liten och specifik grupp.

– En grupp som består av under tio procent av unga begår över hälften av alla brott. För att ta itu med den allvarliga­ste brottsligh­eten behöver vi rikta in oss på dessa personer.

Kaakinen menar vidare att det är viktigt att polisen lyckas utreda våldsbrott­en som sker.

– Polisen måste ha tillräckli­ga resurser för det. Även när gärningsma­nnen är för ung för straffrätt­sliga följder så kan brott få konsekvens­er, till exempel via barnskydde­t.

För att hjälpa unga att ändra sitt beteende måste utrednings­processen gå snabbt, säger Kaakinen.

– En utredning på till exempel två år är en alldeles för lång tid för en ung person. Oavsett vad konsekvens­erna eller straffet blir måste domen falla snabbt.

❞ En grupp som består av under tio procent av unga begår över hälften av alla brott. För att ta itu med den allvarliga­ste brottsligh­eten behöver vi rikta in oss på dessa personer.

 ?? FOTO: LAURA UKKONEN/LEHTIKUVA ?? ■
Markus Kaakinen forskar i ungdomskri­minalitet. Arkivbild.
FOTO: LAURA UKKONEN/LEHTIKUVA ■ Markus Kaakinen forskar i ungdomskri­minalitet. Arkivbild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland