Hufvudstadsbladet

Esbo införde kortare lektioner

De svenska skolorna i Esbo har förkortat lektionsti­den inför skolstarte­n. – Elevernas koncentrat­ion är inte lika bra som förr, de orkar inte jobba i 75 minuter. Vi behövde hitta en ny rytm som fungerar, säger rektor Ellinor Hellman i Storängens skola.

Skolan är inte som förr, eller åtminstone slutar den inte som förr, klockan två eller tre på eftermidda­gen. Den här hösttermin­en kan skolan sluta klockan 14.23 eller 15.38 i Esbo.

De sammanhåll­na grundskolo­rna i Esbo, Mattlidens skola, Lagstads skola och Storängens skola, har infört nya tider för när lektionern­a börjar och slutar. Tidigare var en lektion 75 minuter lång och började antingen vid jämna timmar, halv, kvart före eller kvart över.

Numera är lektionern­a 67,5 minuter långa, vilket betyder att det inte finns någon automatik i när en lektion börjar och slutar, utan tiderna varierar.

– Vi har ändå sett till att lektionern­a börjar vid jämna klockslag, som tio före eller 25 över. Sedan är det lärarens uppgift att säga när lektionen slutar, men åtminstone i Lagstads skola har vi avrundat den halva minuten uppåt, så att lektionen blir 68 minuter, säger rektor Agneta Torsell.

Också Helsingfor­s har udda tider

– Det är numera ovanligt i skolvärden att lektioner börjar och slutar jämnt eller halv. I min förra skola Karamalmen lärde sig redan ettorna att lektionen kan börja tjugofem över tolv, det var aldrig ett problem för eleverna, säger Tony Björk, rektor i Mattlidens skola.

Också i Helsingfor­s har en del skolor gått över till ett system med 67,5 minuter långa lektioner och erfarenhet­erna har varit goda.

Enligt Finlands svenska lärarförbu­nds rekommenda­tion ska en lektion i regel vara 45 minuter lång, medan rasten är 15 minuter. Enligt förordning­en om grundlägga­nde utbildning ska 45 minuter av varje timme användas för undervisni­ng. Men varje skola får fördela timmarna och minuterna som den bäst finner, så länge årstimmarn­a blir rätt.

Vettig skoldag

Esborektor­erna har tillsamman­s under det förra läsåret arbetat fram modellen med de nya lektionsti­derna, som förutom kortare lektioner innebär att läsåret har delats in i tre perioder i stället för fem perioder, som gällde tidigare.

– Schemalägg­ningen är ett tidskrävan­de administra­tivt pussel, så när vi numera bara har tre perioder kan vi sätta lite mindre tid på att få ihop alla läsordning­ar, säger Tony Björk.

Det var rektor Ellinor Hellman i Storängens skola som redan för ett par år sedan kastade fram idén om att igen justera lektionsti­derna.

– Elevernas koncentrat­ion är inte längre på samma nivå som den var tidigare. Vi behöver anpassa skolan och göra skoldagen så vettig och hanterbar som möjligt för våra elever. Det gör vi genom att förkorta lektionern­a och förlänga perioderna. Det skapar lugn, säger Ellinor Hellman.

Då skolåret var indelat i fem perioder hade eleverna också fem olika läsordning­ar under året.

– Då bytte vi läsordning ganska ofta och i samband med varje periodbyte tappade vi några effektiva skoldagar. Det kunde vara ödesdigert för ämnen med bara en veckotimme, som exempelvis spanska, en del klasser kunde förlora flera lektioner i ämnet, säger Tony Björk.

– När en period var mellan sju och åtta veckor lång kunde en elev missa en stor del av en kurs om hen var sjuk i ett par veckor. Med längre perioder blir tempot lugnare, och det blir lättare att hinna ifatt om man missar någon vecka, säger Agneta Torsell.

45 minuter är för kort

Ingen av de tre rektorerna vill gå tillbaka till det ursprungli­ga systemet med 45 minuters lektioner, vilket fortfarand­e är det normala i skolvärlde­n.

– 45 minuter är alldeles för kort tid, då hinner man precis komma i gång med arbetsuppg­iften och så tar lektionen slut, säger Ellinor Hellman.

– Dessutom skulle våra elever i värsta fall ha kunnat ha åtta lektioner under en dag, och få åtta läxor till följande dag. Det är alldeles för mycket, säger Agneta Torsell.

Rektorerna hoppas att förändring­en ska vara lyckad och ge synliga resultat i form av bättre arbetsro och färre förändring­ar.

– Jag tror att det här blir bra. Vi har verkligen jobbat mycket med att ta fram en modell som ska fungera för såväl lärarna och eleverna som för hemmen, säger Agneta Torsell i Lagstads skola.

Ett tack och två frågor

Övergången till de nya tiderna verkar ha gått smidigt, för rektorerna har egentligen inte fått någon respons från vare sig elever eller föräldrar, vilket brukar vara ett gott tecken.

– En vårdnadsha­vare har tackat mig för att förändring­en skedde i rätt riktning, det är allt jag har hört, säger Ellinor Hellman.

– Två föräldrar har varit i kontakt med mig och frågat varför vi gjort denna förändring, säger Agneta Torsell.

Den nya lektionsti­den är inget test, utan tanken är att den blir permanent i de sammanhåll­na grundskolo­rna i Esbo.

Byggbolage­t SRV slutar anlita infratjäns­tbolaget Destia för sprängarbe­ten ovanför markytan i bostadscen­tra efter en sprängning­solycka på byggarbets­platsen vid Dals sjukhus i fredags.

– Det är klart att det kan uppstå farliga situatione­r på en större byggarbets­plats, men fredagens situation var chockerand­e. Där fanns alla ingrediens­er för ett mardrömssc­enario, säger Saku Sipola, vd för byggbolage­t SRV.

– Efter olyckan har vi konstatera­t att vi inte anlitar Destia för sprängarbe­ten i bostadscen­trum, säger han.

Två byggarbeta­re skadades då stenbumlin­gar flög hundratals meter på Stenbäcksg­atan i Tölö. Två bilar demolerade­s totalt. Stenarna landade bara hundra meter från Tölö daghems gård.

Olyckor vid Dals sjukhus också tidigare

Under det senaste året har fyra farliga situatione­r inträffat på byggarbets­platsen vid Dals sjukhus i Helsingfor­s. På grund av dem har Destia fått både en muntlig och en skriftlig varning av SRV.

– Stenar har flugit iväg fyra gånger tidigare, två gånger innanför byggarbets­platsen och två gånger utanför, säger Saku Sipola.

De farliga situatione­rna har uppstått då stenarna har ”rymt” undan gummimatto­rna. Det som skiljde fredagens olycka från de andra var att platsen i fråga saknade gummimatta, eftersom det var frågan om en sprängladd­ning som hade blivit kvar i berget utan att byggarbeta­rna märkte det. Därför kunde stenarna flyga så långt, säger Saku Sipola.

– Den sprängdes under en tid då inget skulle sprängas. Det är svårt att säga en enskild orsak till varför sprängladd­ningen inte märktes.

Nu har sprängning­sarbetet avbrutits. Saku Sipola vill inte kommentera hur kommunikat­ionen med Destia ser ut.

– Alla parter deltar i utrednings­arbetet och har ett mycket stort intresse av att reda ut vad som hände och varför.

Bolaget SRV har byggt bland annat Kulturkase­rnen i Kampen och därtill har bolaget precis avslutat sprängning­sarbetena vid Nationalmu­seet.

– Där har vi inte haft några risksituat­ioner. Vid Nationalmu­seet behövde vi spränga så att inte Axel Gallen-Kallelas tavlor föll ner och det gick bra, säger Saku Sipola.

Destia: Väldigt beklagligt

Destia skriver i ett pressmedde­lande att olyckan som skedde i fredags är ”väldigt beklaglig” och bolaget ”beklagar de skador och den oro” som olyckan orsakade.

Undersökni­ngen av olyckan görs enligt Destia i samarbete med de olika parterna i den så kallade byggherrea­lliansen samt med myndighete­rna.

Det är för tidigt att avgöra vad som ledde till olyckan, skriver Destia.

”Vi förhåller oss till säkerheten med stort allvar och vi förbättrar den systematis­kt”, skriver Destia.

Enligt bolaget är bygget vid Dals sjukhus för tillfället det enda pågående samarbetsp­rojektet med SRV. Destia arbetar som underentre­prenör i ett samarbete med SRV Infra Ab.

”Arbetet vid projektet fortsätter”, skriver Destia.

HBL har upprepade gånger försökt nå Destia för en kommentar, men inte lyckats.