Spårvagnar är inte utsläppsfria
Det var en glädje att läsa Klaus Bremers m.fl. insändare om BRT som ett bra effektivare komplement och i flera fall alternativ till spårbunden trafik. BRT-konceptet startades av borgmästaren i Curitiba, Brasilien, Jamie Lerner. Därifrån spred sig konceptet vidare i Sydamerika, Brasilien, Argentina, Mexiko, Colombia etcetera med Bogotá som det kanske främsta exemplet. Där går tre ledade bussar som tar upp till 340 passagerare i två filer i vardera riktningen med betalstationer innan man kommer in på perrongen.
Varför då BRT i stället för spårtrafik dvs metro, spårvagnar? Jo, för att investeringskostnaden är 1035 procent av motsvarande investering i spårbunden trafik. Dessutom är de årliga driftskostnaderna klart billigare jämfört med den spårbundna trafiken.
Därför är det så ledsamt att läsa hur främst De Gröna applåderar den nya spårvagnslinjen 13 och kallar den totalt utsläppsfri vilket ju är en tragisk lögn. Man tar inte hänsyn till alla de rätt massiva utsläpp som skett under hela byggnadstiden då man gräver upp gatorna, eller de utsläpp som uppkommer då man putsar skenorna och inte heller är den el som man använder i spårvagnar utsläppsfri.
Man får inte heller glömma att även ljud är ett miljöutsläpp. Tänk på det spårvagnsgnissel som är ett gissel för många som bor i närheten.
Det upphör inte att förvåna oss helsingforsare att De Gröna inte har något som helst ekonomiskt ansvar speciellt i dessa svåra ekonomiska tider, det finns så många andra viktigare användningsområden för dessa investeringar som uppgår till flera hundratals miljoner, snälla stadsstyrelse vakna upp!
Tore Bäckström, Tölöbo