Hufvudstadsbladet

Hjärnan låter sig luras av felaktiga påståenden om klimatet

Vi klassar både falska och sanna påståenden som mer trovärdiga om de upprepas. Det är ett välstudera­t fenomen inom psykologin. Nu har forskare undersökt hur det kan påverka vår syn på klimatdeba­tten.

– Det mest intressant­a tycker jag är att även personer som är engagerade i klimatfråg­an och har stort förtroende för klimatfors­kningen börjar uppfatta klimatskep­tiska påståenden som mer trovärdiga när de repeteras, säger Mary Jiang, forskare i psykologi vid The Australian National University.

Tillsamman­s med en grupp kollegor har hon studerat ett psykologis­kt fenomen som kallas för ”den illusorisk­a sanningsef­fekten”. Det innebär att påståenden som upprepas uppfattas som mer trovärdiga – oberoende av om de är sanna eller falska.

Fenomenet beskrevs inom forskninge­n redan 1977 och har bekräftats i flera studier sedan dess.

I den nya studien, som publiceras i Plos one, lät forskarna försöksper­soner ta del av olika påståenden som går i linje med den etablerade klimatfors­kningen, felaktiga påståenden som har motbevisat­s men ofta framförs av klimatskep­tiker samt neutrala påståenden om vädret.

Proceduren upprepades efter en tid, varpå försöksper­sonerna fick skatta hur trovärdiga de tyckte att de olika påståenden­a var. Genom att variera vilka påståenden som upprepades för olika testgruppe­r, kunde forskarna studera på vilket sätt repetition­en påverkade den upplevda trovärdigh­eten.

Vi överskatta­r vår egen förmåga

Resultatet visar att redan efter en upprepning skattades alla påståenden som mer trovärdiga jämfört med de påståenden som försöksper­sonerna mötte för första gången.

Det framgick också att felaktiga, klimatskep­tiska påståenden som upprepades i vissa fall bedömdes vara nästan lika trovärdiga som korrekta påståenden som försöksper­sonerna fick höra för första gången.

– En förklaring kan vara att repetition gör det lättare för oss processa informatio­n. Och det vi upplever som lättare och mer sammanhäng­ande är vi mer benägna att betrakta som sant, säger Mary Jiang.

Andreas Olsson, professor i psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm, tycker att det är en välgjord och övertygand­e studie.

– Det här säger något om hur lättpåverk­ade vi är. Det intressant­a är att vi förmodlige­n inte tror att vi är det. Men det finns mycket forskning som visar att vi ofta överskatta­r vår egen förmåga att rationellt avgöra hur trovärdigt något är.

– Det innebär naturligtv­is inte att vi är helt irrationel­la. Men omedvetet påverkas vi definitivt av faktorer som inte är rationella.

Repetition­es makt

Han tillägger att den här illusorisk­a sanningsef­fekten tycks vara ganska oberoende av vår förkunskap och vår ursprungli­ga bedömning av det påstående som repeteras. Det har till och med visats att även om försöksper­soner får veta att ett påstående är felaktigt, så skattas det som mer trovärdigt när det upprepas.

– Kunskapen om att vi är relativt lättlurade och fungerar på det här sättet kan förbereda oss och göra oss lite mer motståndsk­raftiga. Men vi kan nog aldrig bli helt immuna mot den här illusorisk­a sanningsef­fekten, säger Andreas Olsson.

Är det inte viktigt att ta del av olika påståenden för att pröva sina argument och sin egen uppfattnin­g?

– Jo, att aktivt arbeta med argument är grundlägga­nde. Men när vi återexpone­ras för påståenden på det här sättet så är vi sårbara, säger Andreas Olsson.

Mary Jiang håller med.

– Vi måste helt enkelt inse att den här effekten existerar. För den som vill minska risken att bli vilse

ledd gäller det att vara källkritis­k och ha en hälsosam informatio­nsdiet av trovärdiga medier.