Räddningsperson i stället för brandman är titeln
Brandman är nu räddningsperson enligt Inrikesministeriets rekommendation. Finland går därmed före Sverige i att ta i bruk en könsneutral titel.
Räddningsperson. Det är den svenska yrkesbeteckning som nu rekommenderas i stället för brandman.
Det är Inrikesministeriet som vill se könsneutrala titlar och som föreslår att välfärdsområdena, som ansvarar för räddningsväsendet, inför dem.
Räddningsperson är den svenska motsvarigheten till finskans pelastaja, som ersätter palomies.
– Det är kanske inte en perfekt lösning, men det är så bra det går, säger Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
Mångsidigare arbetsuppgifter
Det svenska ordvalet är på inget sätt självklart, utan resultatet av en lång process. Vi tar det från början.
Outi Salo är specialsakkunnig vid Inrikesministeriets räddningsavdelning. Hon säger att ministeriet velat se över yrkesbeteckningar vid räddningsverken av två olika orsaker.
Arbetsuppgifterna har blivit mångsidigare, vilket inte brandman beskriver på ett tillräckligt heltäckande sätt. Många är till exempel både brandmän och akutvårdare.
Dessutom är syftet att begreppen ska bli mer jämställda. Salo säger att Inrikesministeriet fått en hel del frågor om varför yrkesbeteckningarna inte moderniserats.
– Min tanke är att vi överlag hela tiden är på väg mot ett jämställt samhälle. Där vill inte räddningsväsendet stå utanför.
Räddare?
På finska landade man i pelastaja – men frågan om vad som skulle vara ett bra svenskt ord kvarstod.
Sverige är ofta föregångare, men i det här fallet går Finland före. Inget färdigt alternativ fanns, trots att språkvården i både Sverige och Finland förespråkar könsneutralitet.
– Det finns en orsak till att brandman har använts så länge, även om man hittat på så många andra bra könsneutrala benämningar, säger Anna Maria Gustafsson.
Ett av förslagen som Gustafsson och Språkinstitutet fick ta ställning till var räddare. Gustafsson betonar att språkvården inte kan bestämma hur det ska vara, utan ger en rekommendation. Den löd nej.
Pia Westerberg, terminolog vid Statsrådets kansli, kopplades också in. Hon förklarar att räddare kan ge fel associationer. Räddare av vad, frågar hon sig.
Titlar med förleden brand- var uteslutna. Ett av alternativen var uttolkare, men också det ratades.
Efter en hel del research var det enligt Westerberg slutligen dags att sätta punkt, vid räddningsperson.
Räddningspersonal kan användas i plural, för hela teamet, men är inte en yrkestitel.
Riksmedlare också nytt
Rekommendationen om de svenska titlarna har gått ut till välfärdsområdena, och enligt Outi Salo är det upp till dem att avgöra om de inför dem. Ministeriet ser gärna att beteckningarna är enhetliga i hela landet.
In i lagstiftningen kommer de att komma efter hand.
Anna Maria Gustafsson säger att räddningsperson är det som språkvården rekommenderat av de olika alternativen, men att en annan sak är hur det kommer att användas i praktiken.
Hon tror att brandman kommer att leva kvar bland allmänheten i alla fall ett tag, och att räddningsperson först etableras i formella sammanhang.
– Räddningsperson kan dels kännas konstlat, dels kan det vara en vanesak.
Vi får också vänja oss vid att riksförlikningsmannen numera är riksmedlare. Riksmedlare används för första gången i lagen om kollektivavtal och medling i arbetstvister som gavs nyligen.
Det är alltså riksmedlaren som försöker lösa tvister mellan arbetsmarknadens parter, ofta på riksmedlarens byrå på Bulevarden i Helsingfors – bekant från många nyhetsbilder.